Leifby: ”Herregud, vad tråkiga ni var”
”För första gången sen 1994 ville jag höra Thomas Ravelli berätta om 1994”
Det bästa med Fotbollsgalan 2012 var att programledaren för ”Kockarnas kamp” ledde den.
Såsigare än så här kan det inte bli.
Någon har i alla fall tagit det riktiga beslutet att para ihop Anna Brolin med Pär Lernström, de var lysande tillsammans och stod för den bästa programledarinsatsen någonsin i en Fotbollsgala.
Stiliga, säkra och förbannat bra.
Att leda Fotbollsgalan måste vara ett av de svåraste programledarjobben som finns, speciellt när ”underhållningen” och omgivningen såg ut som den gjorde i går.
Det var deprimerande att se denna dystra skara hösäckar och hängskallar som utgör den svenska fotbollseliten och dess bihang nuförtiden.
Herregud vad tråkiga ni var.
Jag har full förståelse för att det blev lite ansträngt när hela galan inleddes med Erik Hamréns brandtal men under ett två timmar långt galej borde det väl lätta upp en aning?
Icke.
Det var ingen som sa något kul, bjöd på sig själv, gjorde bort sig eller ens var lite på lyset.
För första gången sedan 1994 kände jag att det hade varit kul att höra Thomas Ravelli berätta om 1994.
För första gången sedan de plockade bort alla krystade humorinslag och sketcher kände jag att de faktiskt saknades.
Det säger väl egentligen allt om stämningen som rådde i Globen.
Howlin’ Pelle inledde stapplande
En vulgär Magnus Betnér hade skapat bättre atmosfär – i Rikets sal.
Ett av de absolut värsta ögonblicken var det som borde ha blivit det bästa.
Fredrik Ljungberg skulle hyllas för sin fantastiska karriär och för sina insatser i blågult, Peter Schmeichel hade flugits in som prisutdelare och till skillnad från Pelé så mosade han inte körschemat med en kvart.
När alla på plats skulle ge Ljungberg en stående ovation var det ett gäng som, såg det ut som, demonstrativt vägrade resa sig.
Vad var det för idioter?
Den tv-sända delen av galan borde videogranskas, de skyldiga identifieras och strykas från Fotbollsgalans gästlista för all framtid.
I övrigt då?
Tja, Howlin’ Pelle Almqvist inledde stapplande och man undrar ju hur den grabben klarar av att uppträda inför fler människor än sina föräldrar.
Hans musikerkollega Moneybrother gick loss på Frank Sinatras ”My Way”.
Efter att ha pressat den igenom stenkrossen, kompostkvarnen och flismaskinen fanns det inte mycket kvar.
Vilken massaker.
Inte ens Pias tolkning av Dylans ”The times they are a-changin” var i närheten även om det var ett gott försök.
Vi ska vara så glada över att ha henne hemma.
Framför allt för att hon är en fantastisk bra förbundskapten, men även för att hon är... som hon är.
På två minuter bjöd hon mer på sig själv än vad samtliga tränare i herrallsvenskan har gjort tillsammans under de senaste fem åren.
Zlatan och Lotta gick hem med de fina priserna
Då herrarna stått för ett mediokert EM, damerna misslyckats i OS och ett lag från Borås vunnit herrallsvenskan fanns det inte mycket mer att göra än att mata på med 4–4-matchen i Berlin.
Och som det matades.
Hela galans dramaturgi byggdes upp kring ”Bragden i Berlin” och det kändes överdrivet redan efter en kvart.
Visst, det var en magisk kväll, en oförglömlig landskamp, ett svenskt fotbollsmirakel, men när vi fick se Rasmus Elms 4–4-mål för fjärde gången på en timme, den här gången med en rysk (!?) kommentator, stod det klart att galaproducenterna kört fast.
Morse någon? Inte?
Det hade varit läge att fira det som faktiskt var värt att fira.
U19-tjejerna fick två stillbilder och ett mål i rörlig bild som tack för sitt EM-guld i somras.
Futtigt.
Hela gillet avslutades med en gammal tradition.
Zlatan och Lotta gick hem med Fotbollssveriges finaste utmärkelser.
Gott så.
De prisades på galan
Årets domare
Dam: Pernilla Larsson, Trollhättan.
Herr: Jonas Eriksson, Sigtuna.
Årets tränare
Dam: Thomas Mårtensson och Ulf Palmquist, Vittsjö.
Herr: Jörgen Lennartsson, Elfsborg.
Årets allsvenska spelare
Dam: Anja Mittag, Malmö.
Herr: Waris Majeed, Häcken.
Årets anfallare
Dam: Anja Mittag, Malmö.
Herr: Zlatan Ibrahimovic, Paris.
Årets mittfältare
Dam: Verónica Boquete, Tyresö.
Herr: Kim Källström, Spartak M.
Årets målvakt
Dam: Thora Helgadottir, Malmö.
Herr: Andreas Isaksson, Kasimpasa.
Årets mål:
Zlatan Ibrahimovic.
Årets back
Dam: Emma Berglund, Umeå.
Herr: Olof Mellberg, Villarreal.
Årets nykomling, allsvenskan: Oscar Lewicki, Häcken.
Årets genombrott, damallsvenskan:
Elin Rubensson, Malmö.
Diamantbollen:
Lotta Schelin, Lyon.
Guldbollen:
Zlatan Ibrahimovic, Paris.
Fotbollskanalens hederspris:
Fredrik Ljungberg.