Eliasson tvåa efter suverän Niggli

helskärm

Strax före start valde hon skor.

Likadana som lagkompisen Jonas Leandersson vunnit guld i en timme tidigare.

– Det gav mig en kick när jag hörde det, sade orienteraren Lena Eliasson efter sitt EM-silver i sprint.

Åt den fantastiska schweiziskan Simone Niggli fanns som vanligt ingenting att göra.

Men med sin andraplats såg Eliasson till att Sveriges medaljfest fortsatte i Falun. Före sprinten var det en nolla i Sveriges medaljprotokoll, men i herrtävlingen en stund tidigare blev det både guld och brons för de svenska skärmfinnarna.

Före start hålls orienterarna i karantän, men ryktet om Leanderssons guld nådde ändå starten. Och Lena Eliasson visste vilken typ av skor han sprungit i.

Avgörande skoval

I den blöta och hala sluttningen ner mot skidstadion vid Lugnet kunde skovalet bli avgörande.

– Jag stod och valde mellan några olika. Så kom Anneli och sade att Jonas vann med de här skorna. Då tog jag ett par likadana, sade Lena Eliasson, efter förbundskaptenen Anneli Östbergs glada besked.

Hon valde rätt – både när det gäller fotbeklädnaden och vägvalen längs banan.

Simone Niggli stod som vanligt i en klass för sig, speciellt som Sveriges stora medaljhopp Helena Jansson tvingades stå över på grund av en lårskada.

Farten räckte

Men Lena Eliasson visade att hon hade fart som räckte för medalj. Vid varvningen efter hälften av den 3,2 kilometer långa banan var hon redan på silverplats. När Eliasson sprang i mål till jublet av flera tusen åskådare vid hoppbacken i Lugnet var hon visserligen 32 sekunder bakom Niggli, men 17 sekunder före Norges Anne Margrethe Hausken Nordberg. Norskan fick bronset – bara för att en stund senare få lämna det ifrån sig.

Den flerfaldiga världsmästarinnan diskades för att mot sprintreglerna ha passerat ett stängsel. Medaljen gick i stället till danskan Maja Möller Alm.

Eliassons silver var däremot aldrig hotat.

– Det känns lite overkligt, jag kan inte riktigt ta in det, sade svenskan, som är ensam i orienteringslandslaget om att springa alla distanser på EM.

Hennes elfteplats på medeldistansen och 24:e-plats i långdistansfinalen skvallrade inte om vad som komma skulle.

För fyra år sedan såg Eliassons karriär ut att vara över när hon drabbades av en hjärnblödning.

Sakta men säkert har hon jobbat sig tillbaka.

– Jag är på väg uppåt fortfarande. Jag får se hur länge jag ska hålla på, men jag är väldigt glad att jag har en positiv trend, sade hon.

Näst bästa svenska i sprintfinalen var Lilian Forsgren som slutade 13:e.

Thomas Eriksson/TT