Maiers sagolika skidkarriär är troligen över

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-08-26

Återigen har fartblindheten skördat ett nytt alpint offer.

Österrikes alpine superstjärna Hermann Maier ligger på ett sjukhus i Salzburg, med ett söndertrasat ben och en sagolik karriär är troligen är över.

Men Maier ska vara glad att han lever.

Det är inte första gången en österrikisk skidstjärna är inblandad i en våldsam krasch på vägarna.

Världsmästaren Rudolf Nierlich dog på hemväg från krogen i mitten på 90-talet, då han körde av vägen och rakt in i ett Gasthaus, ödets ironi för en man som älskade att dricka mängder av öl.

1996 krockade dubble världscupssegraren Richard Kröll med en buss och avled.

Italienske slalomåkaren Bruno Nöckler dödades i en bilkrasch på Nya Zeeland på 80-talet. Listan kan göras lång.

Alpin skidåkning och snabba bilar, eller motorcyklar som i Maiers fall, går ihop.

Tysk har fått skulden

De alpina stjärnorna blir faktiskt fartblinda i backen och tar med sig fartblindheten till vägarna. I Österrike har en 73-årig tysk fått skulden för Hermann Maiers olycka, då han körde i livsfarligt låga 15 kilometer på landsvägen då Maier kom farande med sin motorcykel.

Men i går kväll vittnade många bilister om att de blivit omkörda av Maier tidigare på samma vägsträcka - och störtloppsstjärnan körde minst lika fort som i backen. Jag har själv blivit omåkt av både alpina stjärnor, ledare och servicemän under mina år på alpvägarna i Europa.

Stenis sträckrekord

Livsfarliga omkörningar på glashala serpentinvägar, där man varit säker på att få se ett hål i vägräcket runt nästa krök.

Men oftast har de klarat sig trots den uppenbart klara tendensen att vilja tänja gränserna även på vägarna.

Ingemar Stenmark har fortfarande banrekordet på sträckan Tärnaby-Umeå, en notering från 80-talet då han skulle med ett flyg.

Pernilla Wiberg trampar alltid gasen i botten på motorvägar med fri fart.

Men Maier har nog varit galnare än de flesta, både i backen och på vägarna.

Alla minns luftfärden i OS i Nagano, då han flög 50 meter, begravdes i ett moln av snö och sedan reste sig upp och borstade av tävlingsdräkten.

Nu gick det inte lika bra.

Men han tycks ha haft änglavakt den här gången också.

Följ ämnen i artikeln