Frågorna som ska få ett svar i Johaug-ärendet

Erik Karlsson

helskärm

I två dagar riktas hela skidvärldens blickar Oslo och mot förhandlingarna i Johaug-målet.

Här går Sportbladet igenom de stora frågetecken som fortfarande finns i årets mest uppmärksammade dopningsfall och vilken del av straffskalan som är aktuell.

1) Hur i hela fridens namn kunde de missa dopningsvarningen?

Ja, det finns en del oklarheter kring varför det dröjde så länge innan Therese Johaug fick vård och varför man inte kontrollerat innehållet i läkarväskan innan avfärd på träningslägret. Och visst, hade saker skett i en annan ordning hade det varit mycket möjligt att hela Therese Johaug-fallet aldrig inträffat.

Men det finns en fråga om de där dagarna i Livigno som överskuggar allt annat: Hur kunde en rutinerad landslagsläkare och en rutinerad toppidrottskvinna köpa, hantera och använda ett läkemedel vars förpackning pryds av en DOPNINGsvarning utan att någon reagerar?

En sådan jättemiss har öppnat upp för svallvågor av spekulationer. De flesta orealistiska och irrelevanta men faktum kvarstår att det är ogreppbart att Therese Johaug missat det här. En vecka innan allt uppdagades sa Johaug följande:

– Jag är otroligt noggrann. Du tar inte saker du blir erbjuden. Om det är en salva, en kopp te eller om det är något annat du har köpt i utlandet eller utanför apotek så tar jag inte det. Du kolla allt. Jag har haft problem med munsår och jag har fått ganska många salvor av folk här och där som jag inte kan använda för jag är livrädd att det ska vara något jag kan åka dit på i. Jag dubbel- och trippelkollar allt.

2) På vilket sätt har Antidopning Norge granskat ärendet?

Antidopning Norge yrkar på en avstängning på 14 månader och menar att anledningen till att man kapat så mycket på straffet från två år, som är normen om man inte tagit preparatet för att medvetet dopa sig, är att Johaug inte kan betraktas som grovt oaktsam då hon fått preparatet av en läkare hon förväntas lita på.

Men förutom yrkandet har väldigt lite av det som är Antidopning Norges förundersökning kommit fram. Har man litat på Therese Johaugs version om läppsalvan eller har man undersökt flera andra tänkbara alternativ till att clostebol fanns i urinprovet. På vilket sätt har man då gjort det och vilka har förhörts för att säkerställa att Johaugs berättelse är sann?

Allt detta borde framgå av Antidopning Norges redogörelse i Domsutvalget de närmaste dagarna.

3) Hur mycket clostebol innehöll det positiva urinprovet?

Eftersom Therese Johaug hade gått utan dopningsprov i fem månader innan det ödesdigra provet i september har många kastat anklagelser om att clostebol-bruket kanske varit mycket större från en läppsalva. Det är så klart, redan i grundläget, svårt att förstå varför världens överlägset bästa skidåkare skulle börja fuska medvetet med anabola – och dessutom uppge medicinen inför ett dopningsprov.

Antidopning Norge sa också tidigt att halterna i provet stämmer väl överens med Johaugs förklaring. Men den uppgiften har inga medier kunnat kontrollera med externa experter då halterna varit hemliga – fram till nu.

4) Vilka CAS-dommar grundar Påtalenämnden sitt yrkande på?

Antidopning Norge yrkar på ett straff på 14 månader för Therese Johaug. I sin motivering hänvisar man bland annat till liknande domar ifrån CAS. Vilka dommar vill man dock inte berätta.

Och det frågetecknet blev ett snäpp större när DN i går intervjuade CAS finske jurist Olli Rauste som sa:

– Jag tror att varje domare i Cas skulle ge henne minst två år.