Höggravida Anna Haag Jönsson om de tuffa träningspassen

avPetra Thorén

Anna Haag Jönsson är höggravid.

Det hindrar inte ex-skidåkaren från att träna och tävla – i går sprang hon 24 kilometer och under lördagen väntar minst en mil.

– När jag får se mig själv från sidan i en spegel blir jag fortfarande chockad..., säger Anna Haag Jönsson med ett skratt.

Anna Haag Jönsson ringer upp från Bohuslän och utbrister.

– Vi tar snacket nu innan jag blir för hungrig....

Mat har alltid legat den före detta landslagsåkaren i skidor varmt om hjärtat. Precis som träning och tävling.

Tillsammans med sin man Emil, som också han var en framgångsrik åkare i skidlandslaget, har det aktiva idrottslivet rullat vidare även efter beslutet att avrunda karriärerna fattades.

I helgen befinner sig paret i Bohuslän för att delta i trailloppet Icebug Experience. Under fredagen sprang kombinerat lufsade Anna Haag Jönsson, gravid i vecka 35, knappt 24 kilometer.

På kvällen var hon oförskämt pigg även om distansen hade sina utmaningar. Den blivande modern är ödmjuk inför de signaler som ber henne vara varsam.

– Jag sa till Emil att idag kände jag mig gravid när jag sprang. Jag fick stanna och kissa och hade dålig balans och snubblade. Men jag mår bara bra, försäkrar Anna Haag Jönsson.

Lördagen fortsätter med en mil. Sen väntar färja och ytterligare distans om kroppen vill. Säger den ifrån lyssnar Anna, tacksam för att kroppen tillåter henne att röra på sig.

– Smällarna jag gick på i slutet av karriären som skidåkare har gjort att jag lärt mig lyssna att på kroppen. Jag är väldigt lyhörd. Om jag pressade mig förr, backar jag hellre idag. Ska man träna som jag, och ganska många andra gravida kvinnor gör, måste man vara lyhörd, påpekar hon.

Har du fler avstämningar med barnmorska av den anledningen?

– Nej,  men jag har sagt att jag är aktiv. Nu på slutet träffar man barnmorskan oftare och en gång hade jag inte gått upp så mycket i vikt och då kopplade jag till att jag hade sprungit fem löptävlingar veckan innan... Men barnet växer som det ska, magen växer. Allt följer de kurvorna som finns.

Många som hör av sig

Precis som under karriären som skidåkare är Anna Jönsson Haag aktiv på sociala medier. Hon skriver öppet och ärligt om sina känslor kring graviditeten, träning och kost på parets hemsida. Hon visar bilder från intervall- och gympass och inspirerar.

Du sprang intervaller nyligen, känns det fortfarande okej?

– Utför har det inte varit bekvämt nu på slutet, men uppför känns det fortfarande bra. När jag körde passet förra veckan kände jag att jag inte behöver pressa mig mer i löpintervaller, utan köra stakintervaller. Men att springa med bra löpteknik och inte maxa går fortfarande bra.

Du känner ingen oro för att ramla när du kör rullskidor?

– Nej, jag resonerar mer så att om jag börjar bli rädd är risken att jag ramlar större och då får jag sluta. När jag körde Alliansloppet, som var i ren stakning, var det mer obehagligt för jag kunde inte staka som jag är lärd med magen.

Vilka reaktioner får du av dina följare?

– Väldigt positiva. Många hör av sig och tackar för att jag visar att det går att röra på sig och att jag påpekar att det handlar om att lyssna på sin egen kropp. Oron står den äldre generationen mer för.

Får du pekpinnar riktade mot dig?

– Extremt lite. Jag tror att jag har det mer förspänt när man kommer från den bakgrund som jag har. Men visst folk blir också lite chockade när de hör att jag har fem veckor kvar. Jag är inte jättestor, jag tror att mina magmuskler håller tillbaka magen en del. Men träningen är viktig. Jag känner mig som mest gravid när jag vilar. Att lyfta vikter eller springa är inga problem, men att sitta länge är mer obekvämt.

Hur ser du på den information som finns kring träning under graviditet?

– Det finns lite kunskap om kvinnor och det är synd för oss. Men jag tror att många börjar bli bättre att lyssna på sina kroppar och söka fakta. Det är ett ämne man ska prata mer om. Eftersom  man generellt inte är lika källkritisk som man en gång var är det lätt att fel information kommer ut. Jag känner att jag har ett visst ansvar att dela med mig av mina erfarenheter. Sen ska man veta att mina erfarenheter inte är kunskap och för alla men de kan stötta och guida.

Har du mått bra under hela graviditeten?

– Jag hade några jävliga veckor i början, så  som många har, då jag var illamående och så trött. Jag hade en träningsplan och tvingade mig ut och mådde lite bättre när jag var ute och när jag kom tillbaka. Det var lite nyckeln till att jag fortfarande kan röra på mig. Hade jag stoppat där och då hade det nog varit svårt att komma igång.

Vilken utmaning som du gjort under graviditeten har varit hårdast?

– Kanotmaraton från tre helger sedan i åtta timmar. Det var faktiskt det tuffaste eftersom jag inte längre har den magmuskulaturen som jag en gång hade.

”Visa upp bebisen för Charlotte”

Anna Haag Jönsson hoppas att hon snart efter förlossning, som är förväntad i oktober, kommer kunna återvända till tävlingsspåren. Hon vill testa långlopp på skidor och springa fjällmaraton.

Det svenska skidlandslaget med Annas vänner befinner sig under veckan på läger i Frankrike. När Charlotte Kalla publicerade en bild från ett rullskidpass på Instagram, var Anna en av de som kommenterade.

– Det såg så fint ut, då blev jag väldigt sugen. Sådana där lägerdagar saknar man, men jag saknar inte alls att vara nervös inför ett intervallpass eller oro över om man har tränat tillräckligt över sommaren. Jag är så färdig med det.

Du har aldrig ångrat beslutet att sluta?

– Nej, inte en sekund. Och inte Emil heller.

Har du kontakt med gänget?

– Jag var och lunchade med Charlotte för någon dag sedan. Ida (Ingemarsdotter) och jag ses ofta, Stina (Nilsson)har jag kontakt med och Teodor (Peterson) träffar vi ofta med familjen.

Skidlandslaget har under senare tid skakats om av turbulens i ledarstaben. Anna Haag Jönsson har noterat händelserna, men inte satt sig in i det.

– Det är så skönt att inte vara engagerad. Jag hoppas bara, eftersom säsongen närmar sig snart, att de löser alla frågetecken för åkarnas skull, säger hon.

Hon ser fram emot att träffa sitt gamla landslag under oktober månad då det nalkas läger i Anna och Emils hemstad, Östersund.

– Då hoppas jag att jag kan visa upp en bebis från Charlotte och laget, säger Anna.

Vet ni vad det blir för kön?

– Nej, det vet vi inte. Jag har trott på en kille och nu börjar Emil tro på en tjej.

Hur ser du på att ni snart ska bli föräldrar?

– Det känns ofattbart och väldigt stort. Det slår allt med hästlängder. Man blir väldigt ödmjuk. Men jag är lite skrockfull, vagnen har vi packat upp men vi har inte packat någon babyväska ännu...

ARTIKELN HANDLAR OM