Wennerholm: Angelica Bengtsson - vilken hjälte
DOHA. Angelica Bengtsson - vilken hjälte.
De flesta hade inte hoppat stav på en vecka efter hennes våldsamma krasch.
Nu blev det bara ett tillfälligt stavbrott.
Sedan gick hon in och tog 4,80 och satte svenskt rekord.
Som om ingenting hänt.
Jag hoppas hela Svenska Dagbladets bragdjury satt och tittade på den här stavtävlingen.
Då har de fått en ny bragdkandidat.
Även om Angelica Bengtsson ”bara” blev sexa till slut, så var det i tidernas bästa stavtävling.
Hennes 4,80 hade räckt till medalj i alla VM utom ett, sedan damer stav hade premiär i VM i Sevilla 1999.
Bara att sätta det där sista hoppet var en av av årets största bragder.
Hon har gett ”svårt och vanskligt läge” en helt ny mening.
– Ett av de galnaste jag sett i hela mitt liv, sa Armand ”Mondo” Duplantis som satt på läktaren och såg på.
En klassiker
Han var lika imponerad som alla andra här på läktarna. Om inte mer, då han är stavhoppare själv och vet vad det krävde.
Ja, det här kommer att bli en klassiker, något det kommer att talas om i hela stavhoppsvärlden i år framöver.
Ja, inte bara där.
Men när staven knäcktes där i sista försöket på 4,80 var det andlös väntan de första sekunderna.
Det var precis som att bevittna en våldsam krasch i störtlopp, som jag gjorde många gånger när jag bevakade den alpina skidåkningen.
En otäck känsla i maggropen.
Hur illa gick det?
Nu studsade Angelica upp nästan direkt, vinkade åt publiken och sprang och letade efter sin gamla stav för att göra det nya försök hon hade rätt till.
Hon letade och letade och upptäckte till slut att fransyskan Ninon Guilon-Rosmarin tagit hennes stav av misstag och packat ned den i sitt fodral.
Som om det inte vore nog med allt annat.
Men det viktiga var vad som hände sedan.
Definitivt på en tio i topp-lista
I ett läge där ingen, absolut ingen, trodde att hon skulle klara, så gled hon över den svenska rekordhöjden 4,80. Med luft.
Jag kommer inte ihåg alla stora ögonblick jag varit med om i de sexton VM jag bevakat. Annart än att de är många.
Men där här platsar definitivt på en tio i topp-lista.
– Det känns nästan som hon har tagit guld, säger tränaren Peter Widén där vi står och pratar i natten.
Han kunde inte ha mer rätt, där han stod och väntade på Angelica, som intervjuades av i stort sett varenda tv-bolag i hela världen.
Precis som om hon tagit ett VM-guld.
o o o
Nu hade Angelica tur då huvudet dunsade i precis i nederkant i mattan, bara centimeter från den hårda stavgropen.
Jag vågar inte ens tänka på vad som kunde hänt.
Men att resa sig och göra VM:s hittills största bragd alla kategorier efter den smällen har redan gått till historien.
En hel värld såg på och häpnade.
Jag är bara glad att jag fick vara en av dem.
Ja, det här var den bästa stavfinalen någonsin på damsidan.
Aldrig har så många tjejer klarat 4,80.
Sju tjejer tog sig över 4,80, tre 4,85, två 4,90 och slutsegraren Ansjelika Sidorova 4,95.
Den bredden har inget VM i haft.
Och den enda VM-guldmedaljör som vunnit på ett bättre resultat är ryskan Jelena Isinbajeva, då hon vann i Helsingfors 2005 och satte nytt världsrekord med 5,01.
Vid senaste VM i London 2017 räckte det med 4,65 för att ta brons. Då hette den sensationella trean Robeilys Peinado från Venezuela.
Här i Doha gled tio tjejer över 4,70 i första försöket, fransyskan Ninon Guilon-Rosmarin i det andra och så Angelica i det tredje.
Totalt tolv tjejer.
Det är helt sanslöst.
Nu ser jag redan fram mot herrarnas stavfinal på tisdag.
Damernas final visade att förhållande är perfekta för stavhoppning här inne på Khalifa-stadion.
Om den här tävlingen var den bästa någonsin, så har herrarnas chansen att bli ännu bättre.
Den här säsongen har tre hoppare varit över sex meter.
Amerikanen Sam Kendricks med 6,06, polaken Piotr Lisek med 6,02 och Mondo med 6,00.
Och då är viktigaste tävlingen kvar.
Senast tre hoppare var över sex meter samma säsong var för elva år sedan.
Då förstår ni vad som väntar.