Tar dansken poäng av Nordirland på lördag är vi klara redan i halvtid
Spanska armadan mot svenska sjukstugan.
Läget kunde inte vara mycket sämre inför stormötet i Madrid.
Hälsoläget.
Det som ändå lär rädda vårt halta och lytta landslag är poängläget.
I går kom det senaste eländiga beskedet, det om Linderoths frånvaro, och alltihop började så smått kännas som en viss roman av Agatha Christie, den där ni vet om tio små pojkar som försvinner en efter en...
Tobias Linderoth borta. Johan Elmander borta. Niclas Alexandersson borta. Fredrik Ljungberg och Christian Wilhelmsson som kommer matchotränade efter skador.
Att vi mister Elmander på topp är illa, även om han under hösten inte varit på samma glänsande nivå som i våras.
Med en topptrimmad Zlatan och en Allbäck som sällan gör en dålig match i landslaget kan det ändå bli bra. Särskilt som det här inte känns som matchen då Sverige lär föra spelet och spela sprudlande anfallsfotboll.
Linderoth är ovärderlig
Värre är att mittfältet är så försvagat. För att tala med små bokstäver. Om jag ska räkna grader i helvetet så blir avsaknaden av Linderoth det värsta.
Alla har inte vett att sakna honom förrän båset är tomt, men ni minns väl hur det såg ut mot Nordirland på Windsor Park i mars? Jag var där, jag minns och blotta minnet är nog för att framkalla rysningar och sjösjuka.
Mot motståndare av Spaniens typ är Linderoth ovärderlig. Även om jag tycker att Daniel Andersson stundtals genom åren fått osaklig och orättvis kritik (minns att Mancini ville ha honom till Fiorentina före konkursen, en spelarkarriär styrs också av ödets nycker) så hade jag hellre sett Linderoth frisk och på sin plats på lördag.
Att kapten Ljungberg för tillfället mer tronar på minnen från fornstora dagar än visar stark dagsform är också ett tilltagande problem för Sverige.
Det samma gäller för Chippen som vore värd att hitta rätt klubb och få trivas och växa, så som han ett tag i våras verkade göra i Roma. Lägg därtill Andreas Isakssons svåra höst och ja, det känns inte som att vi kommer till Madrid för en trevlig spansk weekend...
Som grädde på sjukhus-moset så har Petter Hansson, Olof Mellberg, Erik Edman,Mikael Nilsson, Matias Concha och Christian Wilhelmsson varningar med sig på flyget ner och riskerar vid nya sådana avstängning mot Lettland. Så har vi tur har vi varken mittfält eller försvar på Råsunda nästa onsdag.
Nu räcker det med en ynka poäng
För att sammanfatta läget: hade Sverige varit tvunget att vinna de två kommande matcherna för att ta sig till EM så hade situationen varit tämligen förtvivlad och desperat. Nu är det inte så, nu räcker det med en enda, ynka poäng.
Kan vi vara så säkra på att Sverige tar den där enda poängen då?
Det kan vi inte, särskilt inte med tanke på ovanstående dystra läsning. Inför mötet med Nordirland hemma var festen bokad och Fotbollsgalan i kväll var tänkt att bli en klang- och jubelföreställning. Men vi klarade inte att vinna.
Att åka ner till Spanien och hämta poängen där blir svårt, mycket svårt.
Att behöva hämta den på en smetig plan mot Lettland i absolut sista matchen är inte heller en lek.
Det som talar för oss är att Nordirland måste vinna både mot Spanien och Danmark för att kunna hota oss. Tar dansken poäng av nordirländarna på lördag är Sverige klart för EM redan i halvtid i den sena matchen mot Spanien.
Vi ska greja det här
Sverige kan missa EM eftersom allt kan hända i livet, precis allt. Gör vi det efter att ha haft saken så fullständigt i egna händer vore nederlaget totalt. Det är dock inte troligt, inte alls troligt, att det går så illa, inte ens med halva laget borta och/eller kantstött. För att tala omklädningsrumsspråk: vi ska greja det här.
Därför är jag inte särskilt orolig. Men inte heller helt, hundraprocentigt lugn.