Mysigt Gulligt Folkligt
Om Falun vill ha VM behövs en ansiktslyftning samtidigt som man måste värna om skidspelens traditioner
FALUN. Flaggviftare, ungar och hundar.
Sol över trött snö och barmark.
Kaffetermosar och korvmackor.
Diskodunk och dalahästar.
Folkligt så det förslår – men ingen VM-klass direkt.
Våfflor till frukost, följt av en arrangörsmiss till lunch. Morgonsol följt av gråväder. Inledningen på vår gårdag fångade rätt bra hela de Svenska skidspelen. Det var ömsom vin, ömsom vatten.
De svenska prestationerna var väl i och för sig i ärlighetens namn mest vatten
ända in i mål, förutom några små klunkar vin som Anna Hanssons femteplats, Anders Södergrens tredjeplats och damernas godkända stafett där en revanschsugen Charlotte Kalla var på tå igen.
”Det är lätt att man känner sig som en dålig människa när man gjort ett dåligt lopp”, sa Kalla efteråt.
Med de orden visar hon med vilket allvar hon satsar och jag hör så mycket hellre på sånt snack än på andra svenskar som efter sin svaga insats pratade om att ”det var så halt i spåret” eller ”jag är nöjd ändå och det var så härligt med hemmapubliken”.
Dagens största miss stod ändå inte åkarna utan arrangörerna för, i damstafetten. Riita-Liisa Roponen åkte fel, men Finland diskades ändå inte. Efteråt talade den mindre
belåtne svenske förbundskaptenen Joakim Abrahamsson om att ”regler är regler”.
Ligger bra till för VM 2013
Det har han rätt i. Börjar man tumma på dem är man snart borta och vilse i Ingenmansland. Samtidigt visade arrangörerna att man visste att man gjort fel som inte haft vare sig banmarkeringar eller funktionärer där finskan körde fel. Man ska även ha gett fel information om banan på ledarmötet.
Med sitt beslut att inte diska Finland erkände ledningen sin miss. Nu orkade ingen rasa och bråka, inte ens Sverige som hade chansen på tredjeplatsen. I ett VM hade det dock blivit ramaskri och skandalrubriker. Där får sådant inte hända.
Falun vill stå som värd för VM 2013, tjugo år efter att det senast begav sig, och man ligger bra till för att få mästerskapet.
Ingen kan bli gladare än jag än om Sverige får ordna VM igen. Jag vet också att alla de människor som år ut och år in sliter med att ordna skidspelen, som gick i Falun första gången redan 1952, gör ett stort och viktigt jobb, som man också fått flera priser för. Med detta sagt är det bara att konstatera att om Sverige får VM 2013 måste mycket bli bättre.
Fräscht hotell – på JR:s tid
Att det ofta är risk för snöbrist är svårt att rå på. Men arrangörsmissar som den på damstafetten får inte förekomma. Och hur gulligt presscentrat än är med kakelugn och kaffekokande damer så håller det inte VM-klass. Långt därifrån. Hela Lugnet måste få ett ansiktslyft och när man ändå är i farten kan man gå över vissa av Faluns hotell. Det vi bodde på var hett och nyfräscht på JR och Sue-Ellens tid.
Vissa av oss när fortfarande en dröm, om än fåfäng, om att Sverige ska få
arrangera ett vinter-OS. Då krävs att vi under skid-VM visar världen vårt allra vackraste ansikte. Allt måste vara av absolut toppklass. Inget får gå fel.
Allt i helgen var så mysigt och gulligt och folkligt med helikopteruppvisning, flåshurtig diskomusik och after ski. Jag blev även smått rörd när vi var på pressmiddag och en vördnadsbjudande kvinna berättade om hur hon i 35 år jobbat med skidspelen. Lika länge som jag levt. Respekt.
Den traditionen, och det folkliga anslaget, ska arrangörerna vara rädda om, utan att för den skull vara rädda för en extreme makeover. Gullighet och folklighet är aldrig nog, inte ens i sköna Dalarna. Gränsen mellan idyll och pekoral är alltid hårfin.
Fråga bara oss som gick hem från pressmiddagens lotteri med en Dalahäst och en bok om Falukorvens historia.