Tiger Woods vann The Masters 2019

Skrev historia efter sanslöst drama

Publicerad 2019-04-14

AUGUSTA. Tiger Woods har gjort det omöjliga.

3 955 dagar efter sin senaste majortitel slog han till igen.

– Det känns helt overkligt, säger han med tårar i ögonen.

”Jag har bevisat att jag har vad som krävs för att vinna”.

Så sa Tiger Woods, 43 år gammal, inför The Masters 2019.

Han hade rätt.

Men oj, så många som har tvivlat…

Golfens överlägset största publikfavorit kom visserligen hit med 14 majortitlar i bagaget. Men den senaste kom för nästan elva år sedan, i US Open sommaren 2008, och däremellan har han genomgått fyra (!) olika ryggoperationer.

För två år sedan var det så illa att han knappt kunde resa sig ur sängen.

– Jag visste inte om jag någonsin skulle kunna spela golf igen, har han sagt.

Rafflande drama

Men jo, Tiger Woods kan spela golf igen.

Precis lika bra som i fornstora dagar.

Nu är han tillbaka som vinnare – på den allra största scenen.

Woods inledde söndagens sista varv av The Masters 2019 ett slag bakom ledande italienaren Francesco Molinari. Det hela förvandlades dock snabbt till ett rafflande drama där ett tiotal spelare länge hade chansen att vinna.

– Det handlade om att borra ner huvudet och ta sig runt banan på ett bra sätt. Jag har nog aldrig varit så här tålmodig i mitt spel förut, säger Tiger Woods.

Woods historisk

Han var starkare än alla andra.

Två raka birdies på hål 15 och 16 gjorde att han gick upp i ensam ledning – och den släppte han aldrig.

Tiger Woods skulle bara vinna. Och det gjorde han.

– Det känns helt overkligt, säger han.

– Särskilt med tanke på allt jag gått igenom. Förra året var det på håret att jag över huvud taget kunde ställa upp i The Masters. Och året innan det var det ännu värre. Nej, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag saknar faktiskt ord.

”Cirkeln sluts”

Det här var Tiger Woods 15:e majortitel i karriären, därmed närmar han sig Jack Nicklaus rekord (18).

Det var också hans femte seger i just The Masters.

Den första kom år 1997. Tiger Woods minns att hans pappa Earl, som dog i cancer år 2006, var på plats den gången.

– Och i år var det mina barn som stod vid 18:e green och tittade. Nu är det jag som är pappa. Det är som att cirkeln har slutits, säger han, med tårar i ögonen.

Följ ämnen i artikeln