Hoff: Sitt på läktaren – EM kan bli magiskt
En kall och snöig februaridag 1956 åkte ridläraren Harry de Leyer från Long Island till en hästauktion i Pennsylvania för att köpa en billig lektionshäst. När han kom fram var auktionen över. De hästar ingen velat ha hade lastats för att köras till slakthuset.
Genom slaktbilens spjälor såg Harry de Leyer en grå smutsig häst. Han mötte hästens blick, som letade sig in i hans undermedvetna.de Leyer köpte den åttaåriga ploghästen för 80 dollar och gav den namnet Snowman.
Två år senare vann Harry och Snowman det amerikanska mästerskapet i hoppning i Madison Square Garden inför New York-societeten. Inte ett öga var torrt och Snowman blev hela USA:s ”Askunge-häst”.
Under EM-veckan i Göteborg blir det svårt att hitta sannsagor som denna. De hästar vi får se där är crème de la crème. De som alla letar efter med ljus och lykta. Topptrimmade djur, avlade i generationer för sina ändamål, med en nerv och explosivitet som är ljusår från den godmodige Snowman.
Ryttarna har också följt med sin tid. Snart tar de lika bra hand om sig själva som sina hästar.
För inte alls länge sedan dracks och röktes det friskt i ryttarbarerna. Raggandet ska vi inte tala om. Att tävla bakfull sågs med beundran. Kanske inte under mästerskap, men inte långt ifrån. Den sortens hårdhet var en dygd. Mental träning sågs som tecken på svaghet, rena flummet.
Nu går man till gymmet, joggar och yogar. Ingen fnyser åt mental träning. För mycket står på spel, om inte annat.
Skulle inte kunna hända i dag
Hur mycket 80 dollar 1956 är i dagens penningvärde är osäkert.
Desto säkrare är att det inte går att göra såna fynd i dag.
Färdiga tävlingshästar i hoppning och dressyr köps och säljs för osannolika summor. Toppnoteringarna är 100 miljoner kronor. Det är inte i närheten av vad en häst kan få tillbaka i prispengar. Ännu mindre om den står med brutet ben en vacker dag.
Bengtsson får inte vara med
Några få EM-ryttare kan köpa sina hästar för egna pengar. Men de flesta, däribland de svenska, får lita till sponsorer i form av hästägare.
Och utan häst – ingen ryttare.
Inte ens en av världens bästa ryttare, Rolf-Göran Bengtsson, kan rida EM utan en riktigt bra häst. Därför finns han heller inte med i den svenska truppen.
Lika lite kan världens dyraste häst vinna utan en skicklig pilot. Kom ihåg det när vinnarna i EM koras.
Det finns emellertid ytterligare en dimension.
Det är inte alls säkert att en häst hoppar lika bra med vilken, tekniskt sett, skicklig ryttare som helst. Hästar har en förmåga att välja sina ryttare. Personkemin måste vara den rätta för att hästen ska ge det där lilla extra som krävs för de riktigt stora uppgifterna.
Den där ordlösa kommunikationen – som inte riktigt går att ta på – upphöjs ibland till religion, men är helt naturlig för människor som lever nära hästar.
Kom alltid tillbaka hem
Enligt Harry de Layer var det som om Snowman sökte hans blick där inifrån slaktbilen. Det kan vara en efterkonstruktion för att krydda storyn, men att deras band var något alldeles extra är helt klart.
Innan Snowman börjat tävla sålde Harry honom till en granne. Gång på gång hoppade Snowman över staketet och sprang tillbaka hem till
Harry. Till slut fick han stanna och Harry bestämde att Snowman aldrig skulle säljas igen. Han blev kvar tills han drog sin sista suck vid 26 års ålder. Med Harry vid sin sida.
Magiskt är ett devalverat ord. Allt är magiskt nu för tiden. Men ibland är det berättigat. I sitt Jerringpristal beskrev Peder Fredricson känslan när han och H&M All In väntade på att få komma in på OS-banan i Rio. Hur han kände hästens hjärtslag genom stöveln och liksom blev ett med sin häst.
Sånt är magiskt.
Så öppna dina sinnen. Sitt på läktaren i Göteborg, känn samma hjärtslag som ryttarna och njut. ”There is something about the outside of a horse that is good for the inside of a man”, som Winston Churchill sa.
Eller bara räkna bommar, felsteg och tid. Det är kul det också. Och grymt spännande.