Tränarbyte löser sällan problemen
Hylla inte nye Per Bäckman när Frölunda klättrar i tabellen
Vad händer när en klubb sparkar tränaren?
Succé eller fiasko?
Nej, sanningen är att det oftast inte händer ett förbannat dugg.
Titta bara på Philadelphia Flyers.
Ken Hitchcock hade raden 1-1-6 då han fick sparken från Philadelphia. Hans ersättare John Stevens hade raden 2-1-6 inför nattens bortamatch mot Anaheim.
Hade Stevens startat säsongen med de resultaten, hade han med största säkerhet redan fått gå.
Dave King startade sitt jobb i Malmö med att få stryk mot Skellefteå. På hemmaplan.
I kväll är det Per Bäckmans tur att debutera i Frölundas bås. Han börjar hemma mot Luleå och det är väl en match som Frölunda ska vinna. Åtminstone på papperet.
Det är lätt att hoppas på under efter ett tränarbyte, men sanningen är att en hockeycoach inte kan göra några underverk.
Han har det material han har och tjugo hockeyspelare blir inte snäppet bättre, bara för att coachen är ny.
"Perra-effekt" i Karlstad
I och för sig gjorde Perra Johnsson stor succé i Färjestad i fjol, då han tog över efter sparkade Leffe Strömberg. Men då fick han samtidigt en hel del nyförvärv och Peter Nordström återvände efter att ha varit långtidsskadad.
Men Perra-effekten var ändå påtaglig.
Färjestad ångade på mot SM-guldet, men det jag vill ha sagt är att Perra fick coacha ett lite annorlunda lag än det Leffe Strömberg basade över. Man gjorde fler förändringar på samma gång.
Samtidigt har jag försvarat Frölundas och Malmös beslut att kicka Stephan Lundh och Lars "Osten" Bergström. En klubbledningen måste göra förändringar då spelet låst sig och läget blir alltmer hopplöst.
Ibland står hela klubbens framtid på spel, eftersom det är så enorm skillnad ekonomiskt att spela i elitserien jämfört med allsvenskan.
Däremot har ju Per Bäckman en mycket större chans att lyckas än Dave King. Bäckman har ett överlägset spelarmaterial och jag tror Frölunda kommer att klättra av enbart den anledningen. De är helt enkelt för bra för att ligga där de ligger.
Inte synd om tränarna
Jag kan heller inte tycka synd om de sparkade tränarna. De har vattentäta kontrakt och får sin lön ändå. Två tränare har fått sparken i NHL den här säsongen. Gerard Gallant i Columbus och Ken Hitchcock i Philadelphia.
Och bara några dagar efter att Columbus kickade Gallant har klubben fått klartecken av Flyers att börja förhandla med just sparkade Hitchcock.
Det finns alltid nya jobb för en etablerad tränare och jag är säker på att "Lillis" och "Osten" har ett nya jobb nästa säsong. Om inte redan i vinter.
I NHL är det för övrigt tre tränare som fått sparken, då Toronto valde att kicka Pat Quinn redan efter förra säsongen.
Quinn hade ett år kvar på kontraktet och sitter nu och njuter av sin miljonlön (i dollar, naturligtvis) och kollar in vilka nya, intressanta tränarjobb som blir lediga.
Dave King är ju för övrigt både sparkad och anställd den här säsongen, då han fick gå från ryska Metallurg Magnitogorsk redan i september. Metallurg låg för övrigt tia då King fick gå.
Just nu är laget sjua. En liten förbättring, alltså.
Jag undrar om inte Alexander Ovechkin är ute på lite hal is. Han har sparkat sin kanadensiske agent Don Meehan och enligt uppgift kommer hans mamma att ta över sonens affärer.
Meehan har klienter bland NHL-spelare av alla agenter via sitt företag Newport Sports Managment. Och föräldrar brukar aldrig vara bra vid förhandlingsborden.
Minns bara Eric Lindros ständiga bråk i Philadelphia, där pappa Carl Lindros skötte sonens förhandlingar och mamma Bonnie tog hand om ekonomin.
Peter Forsberg låg på 162:a plats i NHL:s poängliga inför nattens match mot Anaheim.
Henrik Zetterberg var 191:a. Tung start för två av våra absolut största namn.