Trögt framåt i brexit-samtal

Brexit. Trögheten består i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU. Bryssel hoppas på snabbare takt. London vill ha mer flexibilitet.

– Den här veckan har gett oss flera nyttiga klarlägganden, men vi har inte nått något avgörande framsteg i huvudfrågorna, konstaterar EU:s chefsförhandlare Michel Barnier på en presskonferens i Bryssel efter veckans förhandlingar med britterna.

Visserligen ger Barnier tummen upp för "fruktbara" framsteg när det gäller situationen på Irland och hur gränsen mot Nordirland framöver ska fungera. Men samtidigt upprepar han sina farhågor för att förhandlingarna går för långsamt.

– I den här takten är vi långt ifrån att kunna konstatera tillräckliga framsteg för att rekommendera EU-ledarna (på kommande toppmöte i oktober) att gå vidare med att diskutera den framtida relationen till Storbritannien, säger Barnier.

Skilsmässa först

Diskussionen om den framtida relationen är ett tydligt tvistoämne. EU:s stats- och regeringschefer vill att den diskussionen - om framtida handelsavtal och liknande - ska inledas först när "betydande framsteg" gjorts i förhandlingarna om själva skilsmässoavtalet.

Storbritanniens brexitminister David Davis trycker dock på för att EU ska visa flexibilitet och ta upp framtidsfrågorna redan nu.

– Jag står fast vid åsikten att det finns en oundviklig koppling mellan utträdet och framtiden och att dessa inte kan stoppas in i helt olika fack, säger Davis efter veckans diskussioner.

Tvist om pengar

Skilsmässoavtalet kretsar kring tre huvudfrågor där EU vill se klara framsteg. Utöver gränsfrågan på Irland handlar det om framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa samt framför allt om den ekonomiska uppgörelsen.

Fortsatt råder stor åsiktsskillnad i frågan om vad Storbritannien kan tänkas vara skyldiga att betala i och med utträdet.

– Det vore inte rättvist om EU:s skattebetalare från 27 länder ska betala för det som åtagits av 28. Vi har gemensamma åtaganden gentemot tredjeländer, säger Michel Barnier och nämner exempelvis de långsiktiga ekonomiska löften som EU har gett Ukraina.

"Rad för rad"

Inofficiellt har det talats om EU-krav på mellan 60 och 100 miljarder euro - betydligt mer än vad britterna är villiga att betala.

– EU har ställt krav på brittiska skattebetalare utifrån vad EU tycker att vi juridiskt har åtagit oss. Det rätta sättet att agera på är att gå igenom det här rad för rad, förklarar David Davis.

– Vi är ett land som tar ansvar för sina internationella åtaganden, men de åtagandena måste specificeras tydligt och vara verkliga, betonar Davis i Bryssel.

Nästa förhandlingsrunda inleds redan den 18 september.

Bryssel, TT:s korrespondent