Kall vår ingen glädjesång för pippin

Natur. Den kalla och nyckfulla våren har satt sina spår i naturen. På vissa håll har småfåglarna haft så lite insekter att ge ungarna, att det märks på ungarnas vingar.

– Det har kommit ut färre ungar ur kullarna i år. Men då betyder det att de får lättare att etablera revir nästa år, säger Niklas Aronsson, fågelskådare.

På många håll i landet har det varit ett märkligt kyligt och omväxlande väder under våren. Det är den tid då fåglarna häckar, och många fågelskådare som följer fåglarna vid holkarna har sett dem påverkas.

Kylan ledde till att det blev brist på fågelmat i form av myggor och andra insekter, vilket i sin tur påverkade fåglarnas häckningsperiod.

– Det är svårt att dra säkra slutsatser eftersom det kan se så olika ut. Men det var väldigt mycket döda talgoxar och blåmesar i början på häckningssäsongen. Det vill säga från andra halvan av april och en stor del av maj. Det blev bättre, men många par blev senare än normalt i sin häckning, säger Niklas Aronsson, fågelskådare och redaktör för Vår fågelvärld.

Sen häckning

Utifrån vad fågelskådarna sett bedömer han att talgoxar och blåmesar häckade runt tre veckor senare än normalt. Ett bra år lämnar de boet i slutet av maj, men i år flög de ut först framåt midsommar.

– Det har också rapporterats om ganska många döda fågelungar i bon. Det var en tuff start på häckningsperioden i år, konstaterar han.

Det betyder att det även blir en tuffare tid för större fåglar, vars ungar matas med mindre fåglars ägg eller ungar.

I Sörmland har en fågelskådare upptäckt brister i vissa fåglars fjädrar vilket är ett tecken på att det varit ont om mat.

– När vi ringmärker fåglarna så kan vi se på deras fjädrar, det blir som årsringar. Och i år hade de första ungfåglarna väldigt tydliga svältperioder. De fick inte tillräckligt med mat vissa dagar, säger Jukka Väyrynen, fågelskådare, i Sörmland, till P4 Sörmland.

Ingen konkurrens

Men att småfåglarna blir färre i år än vanligt innebär samtidigt en fördel när de kommer tillbaka nästa år.

– Fåglarna har ju funnits här i hundratusentals år. Det är inte första gången de går igenom en dålig vår eller sommar. Det balanseras upp. Å andra sidan nästa år blir ju konkurrensen inte lika stor om reviren. Då kan de häcka mer framgångsrikt, säger Niklas Aronsson.

TT