Fängelse troligaste straffet för Arbogamord

Brott. Johanna Möller kommer sannolikt att dömas till ett långt fängelsestraff. Det är den mest troliga utgången i Arbogafallet enligt flera experter som TT talat med, inför att de rättspsykiatriska utredningarna lämnas till tingsrätten de närmaste dagarna.

Domen har inte fallit. Men tingsrätten anser att Johanna Möller och hennes ex-pojkvän Mohammad Rajabi är skyldiga till mordet på Möllers far och mordförsök på modern i en sommarstuga utanför Arboga.

Möller anses också skyldig till ett flertal andra grova brott, bland annat anstiftan till mord på sin tidigare make. Det framgår av underlaget till beslutet om att de båda skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning (RPU).

Långt straff

I dagarna väntas resultatet av RPU:n vara klart. Det som återstår är vilken påföljd som åklagaren kommer att yrka på.

– Jag tror inte att sannolikheten att hon döms till rättspsykiatrisk vård är särskilt stor, säger Mikael Rying, kriminolog på Nationella operativa avdelningen (Noa) vid polisen.

Troligt är att domen blir ett långt fängelsestraff, enligt de experter TT har talat med. När det gäller pojkvännen kan straffet mildras av hans ålder vid gärningstillfället. Alternativet till fängelse skulle vara rättspsykiatrisk vård med så kallad särskild utskrivningsprövning.

Men kraven för att dömas till rättspsykiatrisk vård är höga.

– Det är inte ovanligt att man är lite eller mycket psykiskt störd om man begår gärningar som mord. Men kraven har skärpts och det är inte så lätt att bli bedömd som allvarligt psykiskt störd, säger Sven-Erik Alhem, rättsexpert.

Få döms till vård

För att någon ska bli bedömd som allvarligt psykiskt störd i juridisk mening ska många parametrar uppfyllas. Personen i fråga ska också bedömas ha ett fortsatt behov av rättspsykiatrisk vård och det ska finnas en risk för återfall.

– Både arten och graden av psykisk störning ska bedömas, säger Ulrika Borg, erfaren brottsmålsadvokat.

Enligt Mikael Rying är det relativt få som döms till rättspsykiatrisk vård i Sverige i dag. Synen på påföljderna ändrades i slutet av 1970-talet.

– Ungefär 10-15 procent av alla som begår dödligt våld döms till rättspsykiatrisk vård. Det beror inte på att de som döms är psykiskt friskare än tidigare, men rättsväsende och politiker har ändrat synen på det här helt enkelt, säger Rying.

Arbogamordet är ovanligt ur flera olika aspekter, enligt honom. Endast en tiondel av det dödliga våldet i Sverige begås av kvinnor och anstiftan till mord är ett ovanligt brott att dömas för. Under de senaste 25-30 åren finns endast en handfull fall, varav Knutbymordet är det mest kända.

– Anstiftan betyder att den som begår själva mordet inte skulle ha begått dådet om inte anstiftaren funnits, så egentligen är anstiftaren den mest skyldiga kan man säga. Om vi tar exemplet med Helge Fossmo och barnflickan - hon hade ju inte gjort det om inte han hade funnits, säger Mikael Rying.

TT