Sämsta vägarna ligger norr om Dalälven

Trafik. Sveriges sämsta vägar finns norr om Dalälven - 19 av de 20 riks- och länsvägarna med lägst kvalité ligger där, enligt Motormännen.

Tusentals mil väg har granskats och många klassas som bra. Men i skogs- och glesbygdslän är det sämre - särskilt i Norrbotten.

– Man kan nästan säga att ju mer norrut man kommer desto sämre blir vägarna. Det är vägar där underhållet är eftersatt, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen, till TT.

Väg 97, genom Norrbotten, är riksvägen med störst brister i landet. Riksväg 9 i Skåne sticker också ut på ett negativt sätt och tillhör tillsammans med de 19 riks- och länsvägarna norr om Dalälven de 20 sämsta. E45 genom Norrbotten är Europavägen med tveklöst lägst standard, enligt Motormännens granskning.

– Det är olyckligt, man säger ju att hela Sverige ska leva. Det här visar på att man behöver investera mer i vägunderhållet i glesbygdslän för att klyftorna inte ska öka, säger Carl Zeidlitz.

Obehagligt och dyrt

Granskningen har gjorts för tredje året i rad och såväl Europavägar som riks- och länsvägar har satts under lupp. Generellt får vägarna ett högt betyg: 1,3 procent av det granskade Europavägnätet underkänns och drygt 2 procent av det undersökta länsvägsnätet får samma betyg. Där är kvaliteten så dålig att det är obehagligt att köra och dyrt att reparera, enligt Motormännens vägombud.

– Vägarna behöver inte vara körda i sin helhet, men i minst tio minuter. Och vissa vägar är körda flera gånger. Vi använder ett verktyg som mäter ytojämnheten, alltså hur mycket det skakar i bilen när man kör på vägen, säger Carl Zeidlitz.

Ökar klyfta

Dåliga vägar ökar klyftan mellan stad och landsbygd, anser Motormännen som efterlyser en ökad satsning på vägunderhåll. Undersökningen visar att det är stor skillnad i vägkvaliteten mellan norr och söder, men också att vägarna är sämre i skogs- och glesbygdslän.

– Det är olyckligt, man säger ju att hela Sverige ska leva. Det här visar på att man behöver investera mer i vägunderhållet i glesbygdslän för att klyftorna inte ska öka.

Vägkvaliteten på Europa- riks-, och länsvägar är sämst i Norrbotten, med 83,2 procent vägar som klassas som bra och 6,6 procent underkända. I bland annat Skåne, Örebro och Halland är det endast 0,5 procent eller färre som blivit underkända och drygt 98 procent får betyget bra.

– I de glesbygdsområden där vägarna är dåliga tar det längre tid att ta sig till samhällsservice och arbete. Det är större risker i trafiksäkerheten på det vägnätet och transporter blir dyrare, säger Zeidlitz.

TT