Algblomningen här för att stanna

Publicerad 2017-05-15

Miljö. Algblomningen kan komma både tidigare och bli mer utbredd framöver. Men det finns en ljusning i den brungröna sörjan också, enligt en ny avhandling.

– Vi kan få mindre giftiga algblomningar, säger forskaren Maria Karlberg.

Vattnet är grumligt och täckt av en hinna eller klumpar i en mängd gröna och bruna nyanser.

Ett tydligt tecken på att det är algblomning på gång i badviken.

I grunden är det en naturlig process när mikroskopiskt små växtplankton massförökar sig. Men med bland annat övergödningen har fenomenet ökat kraftigt i framför allt Östersjön. Inte minst har de så kallade blågröna algerna, egentligen cyanobakterier, fått ett uppsving.

Och så lär det förbli.

– Jag vill inte säga att det kommer att bli värre, det är ett lite för starkt ord, men det kan bli annorlunda i framtiden, säger biologen Maria Karlberg om sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.

– Det kan bli så att algblomningen kommer att sträcka sig över ett större område, eftersom algerna verkar gynnas av en lägre salthalt.

Mörk prognos

Maria Karlberg har tillsammans med sina forskarkollegor studerat vilka effekter klimatförändringar som ökad halt av koldioxid i atmosfären, varmare vatten och minskad salthalt, kan få på algblomningen.

Prognosen är rätt mörk. Cyanobakterierna, som trivs som bäst på högsommaren, kommer att gynnas mer än exempelvis kiselalgerna.

Förutom att algblomningen kan vara obehaglig att dyka ner i kan den vara giftig också. Men kanske kan åtminstone den delen av problematiken minska något framöver.

– Just den arten som producerar gift är faktiskt inte en art som verkar gynnas i framtiden. Så det kan bli så att det blir mindre gift, även om massan av alger blir större, säger Maria Karlberg.

Tidig start

I fjol var den blågröna blomningen i södra Östersjön i gång redan i början av juni. Det är omkring 2-3 veckor tidigare än normalt och den tidigaste starten sedan SMHI inledde sina mätningar 2002.

Hur det blir i år är dock för tidigt att säga enligt Ann-Turi Skjevik, marinbiolog vid SMHI.

– Det behöver generellt sett överstiga 16 grader i vattnet och det brukar det inte göra förrän i juni någon gång, säger hon.

– Men det beror helt på vädret och temperaturen.

Kruxet är att cyanobakterierna liknar många människor - de gillar värme.

– Om det inte är badväder är det inte heller blomningsväder, säger Ann-Turi Skjevik.

– Juli är den månaden som man verkligen inte vill ha dem där, men det är ofta då det blommar som mest.

TT