Resistenta bakterier ger miljardnota

Medicin. Miljarder kan sparas om Sverige förbättrar arbetet mot antibiotikaresistens.

– Vi har gjort ett bra arbete hittills, men det räcker inte, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Resistenta bakterier, som utvecklat motståndskraft mot antibiotika, är ett hot mot människors liv och hälsa. Infektioner som de orsakar är mycket svårare och dyrare att behandla.

En färsk rapport från Folkhälsomyndigheten, som nu lämnas till regeringen, visar att antibiotikaresistens kostar hälso- och sjukvården fem miljarder kronor extra fram till och med 2024. Och att Sverige riskerar stora ytterligare kostnader om vi inte fortsätter att satsa på arbetet mot antibiotikaresistens.

– Det är bara om vi kan upprätthålla arbetet, göra allt det vi gör nu och göra det bättre, som kostnaderna stannar vid de beräknade, säger Malin Grape.

Trolig ökning

Risken är annars att det kommer att bli dyrare.

– Det är ganska troligt att blir så. Resistensen ökar, säger hon.

Ändå är läget i Sverige bättre än i många andra länder:

– Vi började jobba tidigt och vi har satsat på förebyggande arbete. Vi har ett försprång mot många andra länder i världen, säger Malin Grape.

Skulle vi ha en liknande situation som till exempel den i Italien skulle kostnaden för antibiotikaresistens bli nästan trettio miljarder kronor, i stället för fem under en tioårsperiod.

Inte bara pengar

Malin Grape menar att det fortfarande finns mycket att göra.

– Det ser till exempel olika ut i olika landsting. Vi har stora skillnaden, större än vad kan vara motiverade av sjukdomsläget.

Men det handlar inte bara om pengar.

– Det är patienterna som drabbas av extra lidande när antibiotikan inte fungera, fler och längre sjukperioder och ökad dödlighet.

TT