På campingsafari med jeep i Botswana

Hetta, rovdjurslukt och tjuvaktiga babianer - häng med på spaning efter Afrikas vilda djur

När vi sitter runt lägerelden glider en gigantisk skugga förbi i

kvällsmörkret, kanske 40 meter bort. Några minuter senare hör vi hur det plaskar av vatten vid de primitiva tvättrummen. Det visar sig att elefanten faktiskt lyckats öppna en vattenkran, druckit sig otörstig - men slarvigt nog inte stängt kranen efter sig.

Ett lejons rytande i fjärran punkterar cikadornas ljudmatta. En schakal gläfser mot månen, några hyenor skrattar i mörkret. När vi går bort till tältet för att lägga oss får ficklampans sken ett par gula ögon att glimma till mellan buskarna.

När vi släckt och ligger i våra sovsäckar - natten erbjuder en viss svalka - hör vi hyenor tassa runt på jakt efter matrester, ett stearinljus, en plasttallrik - för dem är det mesta ätbart.

En liten stund senare vaknar jag till med en underlig känsla. Jag hör mina sovande tältkamraters lugna, jämna andetag men också ett annat ljud. Ett snabbare, oregelbundet" sniffande. På andra sidan tältduken, bara centimetrar från mitt ansikte.

Jag sätter mig hastigt upp, försöker hålla tillbaka paniken - alla har ju sagt att man är helt säker i ett stängt tält, man är helt säker, helt säker, helt säker" Mina nerver håller inte, jag slår ut med handen mot tältduken, ropar till, hejdar mig - och hör hyenan lugnt tassa bort mot buskagen.

Den natten, och nästa, ligger jag länge och lyssnar innan jag somnar. På djuren - och på tystnaden. På den totala bristen på civiliserade ljud: bilmotorer, luftkonditionering, radioapparater, mobiltelefoner, susande vattenledningar.

I Botswanas vildmark finns inget av detta. I nationalparken Chobe till exempel - ungefär lika stor som Skåne - finns tre campingplatser, där den moderna bekvämligheten är begränsad till några duschar och toaletter. Bara några hundra besökare släpps in per dag - medan djuren kommer och går som de vill, utan att hindras av stängsel. Även på campingplatserna.

De få vägarna är inte mer än hjulspår i sanden och den enda elektriciteten kommer från några solpaneler vid parkvakternas kontor.

Men visst, en del billjud blir det faktiskt. Här tillbringar man ju en stor del av dagen i en fyrhjulsdriven terrängbil - på spaning efter lejon, leoparder eller kanske de ovanliga pukuantiloperna vid flodstranden.

Fast de bästa stunderna är när man stannar bilen i skuggan av en paraplyakacia, stänger av motorn och sitter i tystnad och stillhet några minuter, eller timmar, och bara tittar och lyssnar. På flodhästar som bråkar i vattenbrynet, impalaantiloper som nervöst betar mellan träden, schakaler som leker tafatt i gräset, elefanter som duschar eller kanske bara några vanliga zebror som letar efter det späda vårgräset.

Förresten, lite civilisation finns det. Om man letar efter den - och kan betala. De senaste åren har nationalparkerna fått något dussin lyxhotell. Men de är små, ofta bara åtta till 20 platser, och ligger avskilt. Där kan du äta gourmetkäk och simma i poolen när det är för varmt för att titta på djur. För 4 000 kronor. Per dag.

5 bra nationalparker

Guide/Botswana

Berätta om din drömresa!

Erland Huledal