”Det kostar att inte bry sig”
Åsa Erlandson: Varje satsad krona belönar sig tusenfalt på sikt
30 förskolor i Solna har gått samman för att protestera mot större och större barngrupper. Det gör mig så glad. För i övrigt är Dagissverige en obstinat tonåring som handlar mot bättre vetande: Vi vet exakt hur dagis ska se ut för att barnen ska må bra – ändå gör vi tvärtom.
Förr kunde man åtminstone skylla på okunskap när man slängde in ettåringar långa dagar på dagis utan så mycket som en timmes inskolning. ”Inskoln…va?” Både pedagogik och personal kunde vara lite hejkonbejkon och det var mest turen som avgjorde om man fick en dedikerad pedagog eller bara någon som ”tycker om att jobba med barn”.
Sedan vaknade forskarna och numera finns det välgjorda studier som visar hur små barn knyter an, utvecklas och mår bra. En enkel sammanfattning är detta: Små barngrupper (Skolverket säger max 12 barn för 1–3–åringar och max 15 för de äldre barnen). Låg personalomsättning. Och struktur. Då – är dagis bra för barnen. Annars inte. Forskarna är eniga och resultaten enkla att förstå. Men de blir inte lyssnade på.
Istället har politiker av olika färg i utbildningsnämnder runt om i Sverige börjat trolla bort problemet genom att påstå att det är omodernt att tala om barngrupper och istället hakat på idén om "hemvister” – med andra ord ett enda stort vilda västern av barn som hälls in på samma dagis och som förväntas turnera mellan olika stationer och klara sig bäst de kan. Men hey! Barnhjärnan ÄR omodern. Den bryr sig inte om trender utan fungerar som den alltid har gjort. Den mår dåligt när antalet intryck och människor blir för många.
Men vem har råd att tänka på hur barnen mår, när arbetslinjen är prio ett? Så därför har de listiga forskarna även tittat på ekonomin, vad det kostar att inte bry sig. Tankesättet kallas ”sociala investeringar” och går ut på att mäta om det lönar sig att göra rätt från början. Och resultaten är mycket intressanta, för de visar att
föräldrarna (som vill ha hög kvalitet på dagis) och politikerna (som vill att dagis ska kosta så lite som möjligt) borde göra gemensam sak.
Varje satsad krona på bra dagis belönar sig nämligen tusenfalt på sikt. När man räknar på det handlar det om mångmiljonbelopp som sparas in på varje årskull barn då risken för framtida problem som arbetslöshet, psykisk ohälsa, våld och kriminalitet minskar. Låter det överdrivet? Det är det inte för forskningen visar också att det är barn från sämre sociala förhållanden som mår bäst av dagis – förutsatt att det är bra dagis.
Siffrorna är hoppfulla.
Verkligheten är det inte.