Tilda, 15, får inte själv välja skola
Publicerad 2014-08-12
Taekwondolöftet får betala själv för gymnasiet Pappan: En klassfråga
Tilda Larsson, 15, är en av Sveriges mest lovande stjärnor men hemkommunen vägrar ge henne bidrag för att läsa på taekwondogymnasiet i Skellefteå.
- Det blir en klassfråga. De som har råd kan skicka sina barn dit, säger Chris Laney, Tildas pappa.
Tilda Larsson var euforisk över att ha blivit uttagen till NIU-utbildningen (Nationellt godkänd idrottsutbildning) i Skellefteå. Uttagningarna skedde på Soo Shim, klubben som fostrat Sveriges OS-stjärna Elin Johansson.
Klubbens tränare Niklas Andersson var säker på sin sak: Tilda Larsson klassas som en av Sveriges mest lovande taekwondoförmågor och kan med rätt träning inom kort placera sig högt internationellt.
Skrek av glädje
- Jag skrek av glädje när jag fick beskedet. Direkt när jag kom till klubben insåg jag att det är här jag hör hemma, säger Tilda Larsson.
Men glädjen slogs i spillror när brevet från gymnasieantagningen i Stockholms län kom med posten. Tilda Larsson fick avslag på samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning taekwondo i första hand. Stockholms stad hänvisade till att samhällsvetenskapsprogrammet redan finns i huvudstaden, även om taekwondon bara finns i Malmö och Skellefteå.
Att bli antagen i andra hand innebär rent praktiskt att det inte går att söka inackorderingsbidraget på ungefär 2 000 kronor i månaden - en summa som kan vara direkt avgörande för om en familj har råd att skicka sitt barn eller inte.
- När jag läste avslaget tog det andan ur mig. Jag blev helt förkrossad. Det kändes som ett slöseri med min träning. Jag funderade kring hur vi skulle ha råd - att inte få bidraget suger, säger Tilda Larsson.
Betalar ur egen ficka
Men föräldrarna lugnade henne.
- Vi kommer att skicka i väg henne ändå, trots att det blir ekonomiskt kännbart. Men alla kan inte det. Man kallar det för det fria skolvalet, men på det här viset blir det en klassfråga, säger Chris Laney.
Aftonbladet träffar familjen Larsson-Laney när Tilda mellanlandar i Stockholm. I sommar har hon bland annat varit på taekwondoläger i Kroatien.
I åtta år har Tilda Larsson tränat taekwondo. Under den tiden har hon kämpat, tävlat och bytt bälten. Hon älskar att taekwondon är en samlingssport för både tjejer och killar, unga som gamla.
- Även om det inte blir så i Tildas fall, hindrar det här många ungdomar från att följa sin dröm. Vissa familjer har ingen möjlighet att kunna ge sina ungdomar något ekonomiskt stöd. Alla måste få samma möjlighet att göra det bästa med sin talang - oavsett var man kommer ifrån, säger Jenny Larsson.
Vissa sporter gynnas
Det finns två typer av idrottsutbildningar i Sverige: NIU (Nationellt godkänd idrottsutbildning) och RIG (Riksrekryterande idrottsutbildning).
I Sverige finns det två utbildningar med taekwondo, en i Skellefteå och en i Malmö.
I gymnasieuttagningar räknas programmet i sig som en sökning – inte idrottstillvalet.
För att ungdomar ändå ska kunna tas emot i första hand på idrottsutbildningar i andra städer kan kommunerna skriva ett samverkansavtal för en viss idrott. Det har inte någon kommun i Stockholms län gjort för taekwondo.
Alla kommuner i Stockholms län har skrivit samverkansavtal med varandra. När det gäller NIU-utbildningar har vissa kommuner i länet skrivit samverkansavtal för bland annat bandy, handboll och ridning.
Kommunen: Reglerna inte helt kristallklara
Att bli antagen till gymnasium i andra hand innebär mindre pengar att leva för. Inackorderingsbidraget går inte att söka.
– Vi är beredda att teckna samverkansavtal, men en del hemkommuner säger nej, säger Christer Sundström, utvecklingsledare på gymnasiekontoret i Skellefteå kommun.
Enligt skollagen räknas sporten inte med i själva programmet för den som söker NIU-utbildning. Därför kan hemkommunen hävda att den erbjuder sökt nationellt program även om inte sporten finns med. Något som sätter käppar i hjulet för att den mottagande kommunen ska kunna anta den sökande i första hand.
Om inte ett samverkansavtal skrivs. Då kan även det så betydelsefulla inackorderingsbidraget sökas.
– Den här antagningen är redan avslutad. Till nästa gång kan vi se över vilka utbildningar som inte har riksplatser. Men det är inte säkert att vi gör någon ändring, säger Britt-Marie Holmström, tillförordnad chef på enheten för vägledning och antagning i Stockholms stad, och fortsätter:
– Vi kan inte göra undantag från reglerna. Ska vi ändra något, ska vi göra det konsekvent och genomtänkt.
Flera kommuner i Stockholms län skriver samverkansavtal med kommuner utanför Stockholm. Varför gör inte ni det?
– Det vet jag inte riktigt. Jag kan inte förklara det.
Den som inte kommer in på en utbildning i första hand har rätt att överklaga till den mottagande kommunen, som sedan skickar vidare till Skolväsendets överklagandenämnd.
Enligt Britt-Marie Holmström är det deras bedömningar som får stå som vägvisare i en kommande utredning om kommunens policy.
– Det är ett sätt för oss att se om vi tolkat lagen för strängt. Det är inte kristallklart hur man ska göra, säger hon.