Så gjorde vi EU-kompassen 2024
Uppdaterad 2024-04-29 10.23 | Publicerad 2024-04-26
Aftonbladets valkompass är ett samarbete mellan Aftonbladet och SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Som vanligt eftersträvar vi att ha Sveriges bästa och mest träffsäkra kompass. Nytt för i år är att kompassen stöds av AI.
Läs allt om hur det fungerar när du matchas med partierna i årets valkompass.
Om EU-valkompassen
Vad är syftet med Valkompassen?
Syftet med Aftonbladets Valkompass är att hjälpa väljare att se vilka politiska partiers åsikter som stämmer bäst överens med ens egna åsikter inom EU-politiken. Genom att göra valkompassen hoppas vi också att väljare lär sig mer om EU och politiken som förs i Europaparlamentet – att väcka nyfikenhet om viktiga sakfrågor man annars inte är så insatt i. Förhoppningen är att väljarna lär sig mer om vilka partier som de kan överväga att rösta på.
Hur ska jag använda resultatet från Valkompassen?
Resultatet från Valkompassen är inte en rekommendation på hur man ska rösta. Ditt resultat i Aftonbladets Valkompass är information om vilket/vilka partier du troligen ligger närmast i viktiga politiska frågor generellt sett. Det finns saker som kan vara viktiga som Valkompassen inte tar hänsyn till. Ideologi och förtroende för partiernas enskilda kandidater är också viktigt när man lägger sin röst, och något som inte finns med i vår valkompass. Passa därför på att lära dig mer om partierna och deras kandidater för att bli säkrare på ditt val när du går och röstar.
Vem har gjort Valkompassen?
Valkompassen är ett samarbete mellan Aftonbladet och SOM-institutet vid Göteborgs Universitet.
Hur använder jag Valkompassen?
Du svarar på 25 frågor och matchas sedan mot åtta partier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Varför bara dessa åtta partier?
Vi har valt att utgå från samtliga partier som representerade Sverige i Europaparlamentet under senaste mandatperioden, år 2019–2024.
Hur har de politiska partiernas positioner fastställts?
Partierna har själva svarat på Valkompassens frågor. De har även fått belägga varje svar med hänvisningar till officiellt partimaterial. Utöver detta har en expertgrupp vid SOM-institutet genomfört en oberoende kodning av partiernas positioner i de 25 frågorna.
SOM-institutets roll
SOM-institutet vid Göteborgs universitet har tagit fram frågorna du svarar på i Valkompassen. De har också fastställt partiernas positioner.
Partierna har själva svarat på Valkompassens frågor. De har även fått belägga varje svar med hänvisningar till officiellt partimaterial. En expertgrupp vid Göteborgs universitet under ledning av Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap och forskare vid SOM-institutet, och Sophie Cassel, undersökningsledare vid SOM-institutet, har sedan gjort en kodning av partiernas positioner helt oberoende av hur partierna själva svarar på frågorna.
Gruppen har gått igenom valmanifest, partiprogram, material på partiernas webbplatser, rapporter och uttalanden från partiernas företrädare i media. Expertgruppens slutsatser jämförs sedan med partiernas egna svar. I en dialog mellan expertgruppen och partierna bestäms sedan partiets position i Valkompassen fråga för fråga. Om partierna och expertgruppen inte kommer överens bestämmer expertgruppen den slutliga placeringen partiet får i Valkompassen.
Datahantering
Vilka uppgifter finns i Valkompassen?
I Valkompassen finns bara partiernas positioner i de 25 frågorna samt partiernas motivering till sin position i de olika frågorna.
Kan jag svara anonymt på frågorna/sparar ni mina svar?
Alla svarar anonymt på Valkompassen. Inga IP-adresser sparas och de svar du ger kan inte spåras till dig som person. Aftonbladet sparar enbart uppgifter om hur många som har startat Valkompassen samt hur många som trycker på knappen ”Visa resultat” för att kunna se statistik på hur många som genomfört kompassen.
Så funkar partimatchningen
Aftonbladets Valkompass matchar användarna på två sätt. Du får en procentsiffra som visar hur nära partiernas åsikter du ligger sammantaget i de 25 sakfrågorna.
Matchningen med partierna bygger på hur du svarat på valkompassens 25 frågor. För varje fråga kan du välja mellan fyra svar: ”Håller helt med”, ”Lutar åt att hålla med”, ”Lutar åt att inte hålla med”, och ”Håller inte alls med”. Vissa kompasser har även ett neutralt val, som till exempel ”Är varken för eller emot”. Vi har valt att inte ha med ett valbart neutralt svarsalternativ i vår valkompass. Mer om det längre ned.
När du väljer ett svar i kompassen omvandlas det till ett poäng. ”Håller inte alls med” är -2, ”Lutar åt att inte hålla med” är -1, ”Lutar åt att hålla med” är +1, och ”Håller helt med” är +2. Varför -1 till +1? Vi vill att det ska vara en tydlig skillnad i de frågor man delvis håller med en fråga men ett parti lutar åt att inte hålla med.
Efter du tryckt på ”Visa resultat”-knappen jämförs sedan alla dina svar med hur de politiska partierna har svarat på frågorna. För varje fråga beräknas avståndet mellan poängen i ditt svar och partiernas. Svarar du ”Håller inte alls med” (-2), men ett av partierna svarar att de ”Håller helt med” (+2) så är avståndet mellan ditt svar och partiets 4, maximal skillnad i åsikt.
När alla frågor i kompassen besvarats sammanställs ditt samlade avstånd till respektive parti och inverteras till en procentsats. Så om du har svarat exakt samma som ett parti på alla frågor kommer ditt avstånd vara 0 till det partiet, vilket inverterat blir 100 procents samstämmighet mellan dig och det partiet.
Varför viktas inte frågorna i mitt resultat?
Det finns både för- och nackdelar med viktning i Valkompassen. En fördel skulle vara att man automatiskt lyfter partier som till exempel står en nära i vissa enskilda frågor.
I Aftonbladets Valkompass finns ingen viktning. Vi tycker att en sådan riskerar att bli godtyckligt utformad och att det blir svårare att förstå hur matchningen görs. Den som använder Valkompassen kan i stället efteråt själv gå in och jämföra vad de olika partierna tycker i de sakfrågor som man själv anser är viktigast.
Användning av AI
I år har vi med för- och motargument för varje fråga i valkompassen. Det har inte varit självklart då det finns risk att påverka väljare i hur man bygger in sådana i en kompass. Vilka är de bästa argumenten för en viss fråga? Vilka de bästa emot? Ska man visa för- eller motargumenten först? Många läsare kommer inte att läsa alla argument som listas, så de första argumenten vi visar kan lätt bli de som påverkar mest.
För att lösa problemet har vi använt partiernas egna motivering till valkompassens svar. När partierna skickade sina svar på kompassens frågor gav man också en förklaring till sitt ställningstagande. Vi har använt AI (GPT-4) för att sammanfatta deras förklaring till en punktlista med varje partis argument.
För varje fråga har vi sedan slumpat fram vilket partis argument som ska användas i valkompassen som för- respektive motargument. Totalt fyra slumpmässigt valda argument – två för och två mot. Dessa har sedan lästs igenom, korrats och kvalitetssäkrats av Aftonbladets redaktörer.
I de fall det inte finns argument från något block har vi använt GPT-4 för att ge oss argument för eller emot, och sedan kvalitetssäkrat dessa.
