Tommy vill få fler att rösta på SD i förorten

Publicerad 2018-06-15

Han bytte Centerpartiet mot Sverigedemokraterna.

Nu jobbar Tommy Deogan med att värva invandrarröster till SD i förorten.

– Vi har stöd här och vi kommer att öka ytterligare, säger han.

Två killar ser kamerorna och att det står Aftonbladet på mikrofonen och ropar: ”svartmåla inte orten” när de går förbi.

Det som Tommy Deogan, 39, har att berätta om förorten skulle många kalla för just svartmålning.

– Jag beskriver läget som det är. Det är våra barn som blir skjutna och våra föräldrar som är rädda, säger han när vi möts i Akalla som tillhör stadsdelsnämnden Rinkeby-Kista, där han bor sedan flera år tillbaka.

Han jobbar som politisk sekreterare åt SD i riksdagen men under valet är hans uppgift att värva invandrarröster.

I kväll ska han öppningstala på Järvaveckan innan SD-ledaren Jimmie Åkesson intar scenen.

”Inte svartmålning att prata om problemen”

Mitt emot parkbänken på Sibeliusgången där vi gör intervjun ligger ett växlingskontor som rånades förra året. Tre maskerade män sprang in där, slog sönder det skottsäkra glaset med släggor medan den skräckslagna personalen försökte gömma sig i ett bakre utrymme.

Männen dömdes men växlingskontoret har varit stängt sedan dess.

Och det är just den typen av händelser som SD använder sig av i sin valpropaganda.

– Vad är svartmålning, är det att prata om problem som dessa? Om du inte kan lyfta problem kan du inte hitta en lösning, säger Tommy Deogan.

En kilometer bort ligger Husby – Rinkeby och Tensta är nära också.

Så ska SD vinna invandrarröster från de rödgröna

Stadsdelar på Järvafältet som förknippas med upplopp, gängmord, öppen narkotikaförsäljning och som därför av polisen klassas som ”särskilt utsatta”.

Det är här Sverigedemokraterna ser sin chans.

Tillsammans med blåljuspersonal är invandrare en prioriterad grupp för SD i valet.

”Sverigedemokraterna har en mycket hög potential att öka bland dessa grupper”, står det i SD:s kommunikationsplan som antogs förra året.

Den som ska ta striden här i Järvaområdet är Tommy Deogan.

Han har ingen lätt uppgift framför sig.

I kommunvalet 2014 fick Socialdemokraterna nästan 44 procent av rösterna i Akalla, Vänstern 15, Miljöpartiet, 12 procent.

SD landade på 5,7 procent, mer än hälften av resultatet i riksdagsvalet.

Värvar väljare genom att inte ställa upp i valet

Tommy Deogan knackar inte dörr i området, han stoppar inte flygblad i brevlådorna eller står på torget för att göra reklam för SD:s politik.

Det är poänglöst, menar han.

– Här fungerar det inte så. Du får ett papper genom brevinkastet och slänger det sedan.

Hans recept är att bygga relationer och knyta kontakter och få folk att lita på honom.

– En annan sak är viktig. Jag kandiderar inte. Folk här är trötta på politiker som kommer till förorter bara för att fiska röster.

Så är det också en säkerhetsfråga. Tommy Deogans partikamrater i Uppsala skrev på sin hemsida att de blev bespottade och utsatta för glåpord när de häromdagen försökte hålla ett möte i Gottsunda – ”ett särskilt utsatt område” i Uppsala. Väktarna fick gå emellan dem och ett ungdomsgäng, uppgav SD-politikerna.

Rasiststämplen fortfarande kvar i förorten

Men att SD inte jobbar som andra partier beror också på att många fortfarande betraktar partiet som rasistiskt, inte minst i en stadsdel som Akalla där nästan 80 procent av de boende har utländsk bakgrund.

Därför är det inte lätt att få SD-sympatisörer att ställa upp på en öppen intervju. Det sociala priset att komma ut som SD:are är för högt, berättar en kvinna som har bott i Järva-området sedan hon kom till Sverige för nästan 30 år sen.

I hennes vardagsrum är tv:n med nyheter från hemlandet på.

Vi får inte skriva hennes namn i tidningen.

– Gud nej, skrattar hon. Mina grannar skulle bli galna. När en av dem hörde att Åkesson var på besök i området gapade hon om ”hur vi kunde släppa in en rasist i huset”, säger kvinnan som vi väljer att kalla Maria i den här texten.

Lämnar S för SD

Under våren förra året besökte Jimmie Åkesson människor som bor i Husby, Tensta och några andra omskrivna förorter runtom i Sverige.

Dessa möten ligger till grund för att SD i valet specialsatsar på invandrare.

Bilden han fick av situationen gjorde honom ”bedrövad” sa han i sitt tal på Järva förra året.

Maria hade bestämt sig att rösta på honom långt innan hon träffade SD-ledaren.

– Jag tittar mycket på nyheterna. Och varenda gång jag hörde Åkesson tänkte jag ”han säger sanningen, han går rakt på sak”, säger hon.

Hon röstade på Socialdemokraterna i förra valet i protest mot att hon blivit utförsäkrad under Alliansregeringen.

”Ta hand om oss som är här”

Men sen kom flyktingkrisen 2015.

– Folk kommer hit från Syrien och Jemen och alla andra länder. ”Varför hämtar ni hit folk” tänkte jag när det inte finns plats för oss som redan bor här.

Att politiska motståndare, senast C-ledaren Annie Lööf under partiledardebatten i onsdags, anklagade Åkesson för att blunda för höga partiföreträdares rasism, menar hon är överdrifter.

Hon oroas mer för alla skjutningar på senare år. Och grannar som levt i Sverige i 25 år och som hon påstår inte kan svenska och lever på bidrag.

De boende i exempelvis Akalla som får sjukpenning är dubbelt så många än i övriga Stockholm, fler får också försörjningsstöd. Samtidigt är arbetslösheten dubbelt så stor som Stockholmsgenomsnittet, ohälsotalen högre och utbildningsnivån lägre.

”Islamiseringen” ett skäl att rösta på SD

Men är SD ett parti som kan lösa dessa problem?

– Ja, svarar Maria kort. Det blir många miljarder över för at fixa problemen när gränserna stängs, menar hon.

Tommy Deogan säger att han inte riktar in sig speciellt mot kristna och att även sekulära muslimer finns bland anhängarna.

Men för Maria, som är kristen, är det hon kallar ”islamiseringen” ytterligare ett skäl att lägga sin röst på SD.

– Jag blev helt galen när jag läste att Nacka kommun köpt lägenheter till en man från Syrien och hans tre fruar, säger hon.

SD ökar bland invandrarna

Maria ingår numera i den grupp på 11,3 procent med utländsk bakgrund som enligt senaste SCB-undersökningen sympatiserar med SD. I maj 2014 var den siffran 1,8 procent.

Men är det inte märkligt att hon som själv kom hit som flykting vill rösta på SD? Om partiet hade haft makten på 1990-talet hade hon inte fått komma till Sverige.

– Men det finns inte plats för oss som redan är här. Jag har en vuxen son som har jobb men som fortfarande bor hemma. Klart vi ska hjälpa folk, men skicka pengar till Libanon och Turkiet istället, säger hon.

Sverige som ett sjunkande skepp

Och hur tänker Tommy Deogan, han som har indiskt påbrå, när han ska få folk att rösta på ett parti som i princip vill ha noll asylinvandring, ett parti som återigen pratar om att skicka tillbaka invandrarna. ”Återvandring” ska bli nästa stora migrationsfråga om Åkesson får som han vill.

– Åkesson har sagt att vi alltid ska ha invandring, fast det måste skötas ansvarsfullt. 1990 fanns tre utanförskapsområden, i dag har vi har vi 61 som enligt polisen är särskilt utsatta eller utsatta, svarar han.

Man måste bestämma sig; ska man ösa vatten ur ett skepp som sjunker eller täppa till hålen, menar han.

Det är så han beskriver landet, som ett sjunkande skepp, helt i linje med partiets dystopiska Sverigebild.

Men vad säger han om att ekonomin går som tåget, att fler och fler får jobb.

– Vad är det för jobb man får? Det är låtsasjobb. Man får måla om en stol tre gånger.

Stängda gränser enda lösningen

En beskrivning som inte är helt sann. 75 000 av 94 000 jobb som skapades förra året gick till personer födda utomlands, enligt Arbetsförmedlingen.

Gapet på arbetsmarknaden mellan de utrikes födda och infödda är visserligen stort fortfarande.

Men ett ”sjunkande skepp”?

Trots ljuspunkterna menar Tommy Deogan att problemen fortfarande är så stora, att enda lösningen är att stänga gränserna.

– Statistik är en sak, tittar du på verkligheten då ser det annorlunda ut. Vi måste stänga dörren och fixa problemen som finns här. Men vi kan inte göra det medan vatten forsar in i skeppet. Barnen växer upp i hopplöshet. De är inte en del av samhället.

Brodern dog i huliganslagsmål

Känslor han brottats med under uppväxten i en annan ”problemförort”– Hallonbergen – med föräldrar som kom från Indien. Med sin mormor talade han punjabi men indier var han inte. Inte svensk heller.

– När vi åkte till fester i mindre segregerade områden var vi inte alltid välkomna. Man såg på oss som om vi kom från ett helt annat land.

Utanförskapets avigsidor upplevde han på nära håll.

Han själv knarkade och hans fyra år äldre bror Tony var kriminell fram till att han var 19 och han var fotbollshuligan.

Tony dog i sviterna av en skallskada han fick i ett huliganslagsmål 2002.

Gick först med i Centerpartiet

För att bearbeta sorgen skrev Tommy boken ”Blodsbröder” om uppväxten i Hallonbergen. För sitt engagemang mot våld har han fått pris i kampanjen Rör inte min kompis.

För några år sedan gav han sig in i politiken.

Valet föll på Centerpartiet. En vän hade rekommenderat partiet för honom, ungefär som han i dag rekommenderar SD för andra.

Och han gjorde blixtsnabb karriär.

Tre förtroendeposter, bland annat som suppleant i Stockholms landsting, och en fast tjänst inom loppet av ett år.

Men ändå valde han att lämna partiet.

Han insåg att han helt enkelt var för konservativ för Centern.

Kände sig som exotisk prydnad

Han störde sig på att partiet, enligt honom, i en jobbannons nästan rakt ut skrev att jobbet skulle gå till en person med utländsk bakgrund och att de valde att hålla tyst om sextrakasserierna i Stockholm. Och när de väl agerade kritiserade de polisen, enligt Tommy Deogan

I Centern kände han sig som en exotisk prydnad, en person som skulle fylla mångfaldskvoten.

Han drabbades av samma missriktade välvilja som enligt honom ligger bakom dagens problem i förorterna och som kommer att ge SD röster.

– Andra partier applåderar mångkulturen men väljer att inte bo bland oss i förorten. Jag vill att de ska ställa samma krav och ha samma förväntningar på mig som de har på sig själv, säger Tommy Deogan.