Strid om böneutropen: ”Ingrepp i religionsfriheten”

Uppdaterad 2018-05-08 | Publicerad 2018-03-13

Stiftelsen Växjö muslimers ansökan om böneutrop kommer att bedömas efter ljudnivån – så att de inte överskrider bullergränserna.

Men allt fler vill att själva budskapet ska vägas in – och nu framställs krav på förbud.

– Böneutrop är ett ingrepp i varje individs religionsfrihet, anser Ann Heberlein, debattör, teologie doktor i etik och riksdagskandidat (M).

Anna Tenje, Moderaterna Växjö.

Ansökan om böneutrop vid moskén i Växjö lämnades in till polisen några dagar före jul.

Sedan dess har debatten blivit allt hetare.

Kommunalrådet Anna Tenje (M) har bett stiftelsen att ta tillbaka sin ansökan.

SD kräver att Växjöborna ska få säga sitt i en folkomröstning.

Riksdagskandidaten Ann Heberlein (M) anser att frågan är för stor för att avgöras lokalt. Hon menar att den också kommer att dyka upp på många fler platser i landet närmaste tiden. Hon efterlyser därför nationella riktlinjer och menar att böneutrop inte ska vara tillåtna.

”Strider mot religionsfriheten”

– Religionsfriheten innebär ju inte bara frihet att utöva sin religion, utan den innebär ju också en frihet från otillbörlig religiös påverkan i det offentliga rummet, säger Heberlein.

Polisen har sänt ärendet på remiss för att få in synpunkter från kommunen.

Madeleine Karlsson, chef för miljö-och hälsoskyddsförvaltningen i Växjö, uppger att de kommer lämna ett yttrande. Tjänstemännen kommer att ta fram ett förslag och det kommer att klubbas av politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden innan det går iväg den 27 mars.

Ska bedömas som buller

Miljöförvaltningen kommer att bedöma böneutropet som buller, själva ljudvolymen.

– Polisen vill att vi ska yttra oss om ljudnivåerna, göra en bedömning om det går eller inte enligt miljöbalkens riktlinjer för ljudnivåer, säger Madeleine Karlsson.

– Det vi gör är att tala om vilka riktvärden som finns och vad man ska förhålla sig till.

Madeleine Karlsson säger att det finns en rad riktvärden att ta hänsyn till i sammanhanget.

– Bland annat är det ju en förskola i närheten och lite bostäder, och då blir det ju ljudnivåer och riktvärden som gäller hur högt det får låta inomhus hos folk, eller hos den här förskolan.

Dessutom finns riktvärden för hur mycket det får låta ute.

”Polisen ska inte värdera innehållet”

Magnus Rothoff, vid rättsavdelningen i polisregion Syd, handlägger ärendet.

Han uppger att polismyndigheten nu inväntar kommunens yttrande innan det blir något beslut. Om det blir något tillstånd eller ej vill han inte uttala sig om nu.

Men om det blir ett ja är det sannolikt att det kommer att villkoras så att de riktvärden som kommunen anger inte får överskridas.

Han understryker att polisen inte kommer att göra någon bedömning av själva innehållet i det som ropas ut.

– Vi har att ta hänsyn till ordningslagen, vad den stadgar, säger Magnus Rothoff.

– Vi ska ju inte lägga någon värdering i den myndighetsavvägningen av vad det innehåller.

2013 meddelade polisen tillstånd för böneutrop vid en moské i Stockholm. Och inför det beslutet gjordes en rättsutredning som på 19 sidor kom fram till att böneutropet inte stod i strid med svensk lag.

Polisen ska gå igenom den utredningen på nytt och se om rättsläget förändrats sedan dess. Dessutom kan ytterligare frågor behöva ställas.

– Det kan ju hända att sökanden behöver komplettera sin ansökan för att vi har frågor som kommit upp. Det kan vara till exempel: Hur ska den här utsändningen gå till? Var är högtalaren tänkt att sitta?

Dessutom kommer vägas in att församlingen spelat upp böneutrop tidigare – utan tillstånd.

"Kan främja integration"

Imamen Ismail Abu Helal är förvånad över uppståndelsen. Han menar att böneutrop kan främja integration. I en intervju i Sveriges Radio tidigare i år sa han:

– Jag tror inte att det skadar den svenska kulturen på något sätt, utan det bara berikar den. Det är en symbolisk sak. Jag tror det skulle göra att många muslimer känner sig hemma. Jag tror det är en bekräftelse av religionsfrihet. Det vore bra för alla. Det känns bra för muslimer att bli bekräftade som alla andra och som en del av samhället.

Jonas Svensson, professor i religionsvetenskap, anser att det nu blivit ett otäckt tonläge i debatten. 

Varför är frågan om böneutrop så laddad?

– Flera olika faktorer samverkar: misstänksamhet och kanske även motvilja mot islam och muslimer, motvilja mot störande ljud, särskilt ljud som upplevs som främmande, i det offentliga. Och motvilja i allmänhet mot att religion – oavsett vilken – tar plats i det offentliga, säger Jonas Svensson. 

Hur ser du på argumentet att böneutrop strider mot religionsfriheten eftersom den också innebär rätt att slippa oönskad religiös påverkan?

– Jag tror att den är sakligt felaktig. Någon sådan generell rättighet verkar inte finnas, åtminstone enligt gällande lagar.

Hur ser du på behovet av nationella riktlinjer för böneutrop?

– Det kan bli svårt att formulera sådana på ett sätt som inte innebär att islam behandlas på annat sätt än andra religioner, och det i sig skulle vara svårt att förena med religionsfrihet som allmän princip som gäller lika för alla. 

Polisen godkände böneutrop i
Fittja