Donald Trumps linje – en chock
Uppdaterad 2019-07-11 | Publicerad 2016-11-14
Donald Trump har öppnat för att erkänna Rysslands annektering av Krim.
Det har sänt chockvågor ända in i det svenska regeringskansliet, som sett USA som en viktig allierad.
I dag när Stefan Löfven tar emot Ukrainas president Petro Porosjenko står Trump-oron högt på agendan.
– Trumps uttalande är uppseendeväckande, Rysslands annektering är det tydligaste brottet mot den europeiska säkerhetsordningen sedan andra världskriget, säger en regeringskälla.
USA har varit en viktig allierad för Sverige och Europa i sanktionerna mot Ryssland för annekteringen av Krim. Det har funnits en enighet i att den ryske presidenten Vladimir Putin måste uppfylla de löften han gav i Minskavtalet som förhandlades fram med ledningarna i Tyskland och Frankrike. Det handlar bland annat om att dra tillbaka vapnen i Ukraina, där cirka 10 000 personer dödats i konflikten, och att släppa fångar.
Men efter valet av Donald Trump som president har oron spridit sig i frågan. Ingen vet hur Trump kommer att agera i frågor som rör Ryssland. Trump har pekats ut som "Putin-vänlig" och har under valrörelsen även öppnat för att slopa västs sanktioner och erkänna annekteringen av Krim.
– USA varit väldigt tydliga tidigare och haft sina sanktioner på samma sätt som vi i EU, men nu har vi ett mycket stort frågetecken, säger en källa.
Porosjenkos besök får ökad betydelse
Bedömare som Aftonbladet talat med menar att det upptrappade världsläget ytterligare ökat betydelsen av Petro Porosjenkos besök i Stockholm i dag.
– Besöket blir viktigt för att i det här osäkra läget kunna ha direktkontakt med Ukraina och få en chans att resonera om hur vi ser på saker. Ukraina är väl medvetna om att Sverige är väldigt kritiska mot Ryssland och annekteringen av Krim och det krig man bedriver i östra Ukraina. Men hur Trump kommer att agera vet vi inte, han är ju ingen politisk person, säger Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott (S).
Statsminister Stefan Löfven (S) uppges ha en nära relation till Ukrainas president, han har besökt Kiev och de båda har träffats både på tu man hand och i större grupper i EU-sammanhang. De ringer också varandra då och då. Sverige är dessutom en av de största bidragsgivarna till Ukraina och beviljade förra året även ett lån till landet på 100 miljoner dollar, pengar som står i färd att betalas ut.
– Mötet är en viktig markering om att Sverige står på Ukrainas sida, att vi inte accepterar annekteringen av Krim och att Sverige vill fortsätta driva på sanktionerna mot Ryssland så länge de inte uppfyller Minskavtalet, säger en källa inom regeringskansliet.
Nya förhandlingar om sanktioner väntar
Det är dock inte enbart valet av Donald Trump som ska avhandlas, uppger källor för Aftonbladet.
Stefan Löfven väntas ta upp vad som förväntas av Ukraina, i fråga om att fortsätta att arbeta för ökade reformer i landet och ta krafttag mot korruption och andra hinder för ett fungerande samhällssystem. Men man kommer också prata ihop sig om hur man går vidare när avtalet om sanktioner mot Ryssland ska omförhandlas i januari, menar Aftonbladets uppgiftslämnare. Hittills har EU-länderna varit eniga i frågan, även om det har diskuterats om man bör lätta på sanktionerna.
– Senaste EU-mötet kom att präglas av att Ryssland hade uppfört sig så aggressivt i Syrien, så det blev aldrig någon verklig diskussion, säger en källa.
Vid senaste mötet i EU-kretsen framhöll Sverige att man ville öka på sanktionerna mot Ryssland ytterligare, mot bakgrund av upptrappningen i Syrien. Men den striden gick man förlorande ur.
"Största hotet sedan andra världskriget"
En källa inom regeringskansliet menar att den ryska annekteringen av Krim och stödet till separatister som agerar i östra Ukraina är det allvarligaste brottet mot säkerheten i Europa sedan andra världskriget.
– Det bidrar till osäkerhet och stabilitet i vår närhet. I Estland, Lettland eller Litauen känner man av det ännu starkare.
Elektorsrösterna är nyckeln – vi förklarar USA:s valsystem
