Ordkrig om omstridda myndigheten: Anpassar sig till SD

Publicerad 2018-12-20

Den nyinrättade Jämställdhetsmyndigheten läggs ner – efter att ha fått kraftigt minskade anslag i M-KD-budgeten.

Beslutet kritiseras hårt av bland andra Miljöpartiet.

– De anpassar sig efter SD:s jämställdhetspolitik, säger Annika Hirvonen Falk (MP).

– Struntprat, säger Moderaternas Jessica Polfjärd.

För mindre än ett år sedan invigdes Jämställdhetsmyndigheten i stadsdelen Angered i Göteborg.

Men i Moderaternas och Kristdemokraternas budget så halverades myndighetens anslag nästa år.

Efter att betänkandet justerats i arbetsmarknadsutskottet i går, står det klart att myndigheten med ett 60-tal anställda, ska vara nedlagd den sista december nästa år.

– M och KD drev igenom snabbavvecklingen. De har inte tagit något intryck av myndigheternas uppgifter om sina kostnader eller konsekvenser eller av de 27 000 namnunderskrifter som samlats in, säger Annika Hirvonen-Falk (MP), talesperson i jämställdhetsfrågor.

– Det finns ingen plan. De har inte presenterat hur de vill gå vidare med jämställdhetsarbetet på något sätt. Nu har de anpassat sig till Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik.

”Det är struntprat”

Men Jessica Polfjärd, Moderaternas arbetsmarknadspolitiske talesperson, slår ifrån sig kritiken.

– Det är struntprat. Vi har lagt en budget från M och KD som vi tror på, sen har SD valt att rösta på den. Vi har inte förhandlat med SD utan det här är en politik som M och KD driver. Vi har velat lägga ner Jämställdhetsmyndigheten hela tiden, det är ingen anpassning åt något håll.

Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag att arbeta mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer.

Dessutom ska den ge stöd till andra myndigheter, landsting och kommuner i deras arbete med jämställdhet.

Kan inte besluta i riksdagen

Jessica Polfjärd menar att ansvaret nu kommer att spridas på fler myndigheter.

– Flera myndigheter måste äga den frågan. Jämställdheten är en viktig fråga och det behövs fler myndigheter som bär ansvaret för frågan för att den ska få en riktigt kontur. Det är inte en fråga som kan lösas genom en enskild myndighet.

Polfjärd menar att det är en organisatorisk fråga som inte handlar om jämställdheten i sig.

– Alla de här frågorna kan organiseras på ett annat sätt, det handlar inte om det politiska innehållet.

Kan du ge konkreta exempel på vilka organisationer eller myndigheter det är som ska ta ansvaret i stället?

– Vi kan inte besluta det i riksdagen. Hur organisationen ska se ut, det kommer den tillträdande regeringen att få bestämma över. Vi är tydliga med att vi vill att kunskapen som finns i myndigheten ska bevaras men att den också ska läggas ut på andra. Hur det i detalj ska utformas får en nytillträdd regering bestämma över.