Jemila, 32, kom hit för tre år sedan – jobbar som servitris

Publicerad 2017-11-29

Utrikes födda kvinnor har mycket svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden – både fack och arbetsgivare vill nu se politiska åtgärder.

En av dem i gruppen som lyckats är Jemila Hassen Hussen, 32, som kort efter att hon kom till Sverige fick jobb som servitris.

– Jag gillar att jobba, att kunna ta hand om mig själv, säger hon.

Jemila Hassen Hussen, 32, kom till Sverige som flykting från Eritrea för tre år sedan. I dag har hon lägenhet, jobb och talar bra svenska. Efter en tid på en flyktingförläggning i Sundsvall fick hon permanent uppehållstillstånd och flyttade till Stockholm.

Hon läste SFI och samhällskunskap och ordnade på egen hand en praktikplats inom hemtjänsten.

Via en handläggare på Arbetsförmedlingen fick hon sedan anställning som servitör på en italiensk restaurang på Östermalm i Stockholms innerstad. Där har hon arbetat ett år och både hon själv och hennes chefer är nöjda.

På kvällarna pluggar hon fortfarande svenska.

– Språket är svårt. Men jag får träffa folk och får lära mig språket mycket via jobbet. I Eritrea är kvinnor inte lika mycket värda som män. I Sverige ska alla jobba, i Eritrea är det inte så, där är kvinnorna hemma och städar och tar hand om barnen.

Näringslivet vill se reformer

Fack och arbetsgivare har idéer om vad som krävs för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. Svenskt Näringsliv, som representerar cirka 60 000 privata företag i Sverige, driver på för flera åtgärder.

Bettina Kashefi, organisationens chefsekonom, säger att ännu stramare regler kring föräldraförsäkringen för nyanlända kvinnor, när det gäller barn födda utomlands, är en av dem.

– I synnerhet för de kvinnor som har många barn. Det dröjer i dag så länge för många kvinnor att lära sig språket, trots att man behöver det för att man har en låg utbildningsnivå. Det gör att det tar otroligt lång tid för dem att komma i arbete, säger hon.

Dessutom vill Svenskt Näringsliv, SN, se hårdare krav och ökade möjligheter för nyanlända att delta i svenskundervisning, även de kvinnor som är hemma med barn. Man vill även se sänkta ersättningsnivåer i bidragssystemen vilket man menar skulle göra att fler valde att söka arbete i stället för att vara hemma. SN anser även att ingångslönerna på arbetsmarknaden behöver vara lägre för att fler ska komma i arbete

Bettina Kashefi säger att i stort sett alla branscher i dag skriker efter personal samtidigt som många av de kvinnor som kommer inte är redo att ta de jobb som finns. Hon menar att det är en ödesfråga för Sverige att fler utrikes födda kvinnor kommer i jobb.

– Om vi inte lyckas riskerar vi att fördjupa utanförskapet ännu mer. Då kommer kvinnornas barn också att få svårare att integreras. Vi riskerar också att få en extremt mycket större press på de offentliga utgifterna. Dels för att vi måste försörja människor då ska de ha ekonomiskt bistånd men även för att de då inte bidrar med skatteintäkter.

”Behöver få kontakt med samhället”

Enligt LO är det klass och utbildningsbakgrund som gör att många ur gruppen har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Ulrika Vedin, LO-utredare med fokus på arbetsmarknadsfrågor, menar att man måste ha viss förståelse för att det är en större omställning för kvinnor än för män som kommer till Sverige, då det på många håll i världen inte är lika vanligt att både kvinnor och män förväntas ha lönearbete.

– Därför är det naturligt för både kvinnor och män att tänka att det viktigaste är att män får jobb först.

Men hon slår också fast att de kvinnor som kommer tidigt behöver få ordentlig kontakt med det svenska samhället.

– Det är oerhört centralt för att öka arbetskraftsdeltagandet. Vi måste fokusera på att kvinnor får goda chanser att läsa på SFI och möjligheter till utbildningsinsatser utifrån var man befinner sig. Har man inte grundskoleutbildning, då är det den typen av utbildning man måste rustas med i första hand. Har du inte det är efterfrågan från arbetsgivarsidan extremt låg.

– De som har eftergymnasial utbildning i bagaget, ska i stället få den vidareutbildning som behövs så att de hamnar rätt på arbetsmarknaden.

Ulrika Vedin säger att den svenska välfärdsmodellen bygger på att både män och kvinnor arbetar. Därför är det viktigt att få utrikes födda kvinnor i arbete.

– Vi vill ha ett högt arbetskraftsdeltagande, hög och jämn sysselsättningsgrad, många arbetade timmar och normala, höga timlöner. Den helheten är basen för att ha en generell välfärd som omfattar alla efter behov.

Vill inte se lägre ingångslöner

Även inom LO har man uppmärksammat problemet med att utrikes födda kvinnor riskerar att hamna långt bort från arbetsmarknaden när de får barn.

– Man måste vara uthållig och fånga upp dem. Det är problematiskt i dag när etableringsuppdraget är tidsbegränsat. Vi skulle behöva ha ett mer systematiskt och strukturerat arbete även om man har fått barn tidigt när man kommit till Sverige så att man inte tappar bort de unga kvinnorna, säger Vedin.

Till skillnad från Svenskt Näringsliv ser inte LO lägre ingångslöner som en väg framåt.

– Har man väldigt låga löner kommer det försvåra att leva ett gott liv. Det viktiga är att rusta individen för de arbeten som faktiskt finns och där man kan efterfrågas, säger Ulrika Vedin.