100 000 svenskar får bo kvar efter brexit

Foto: FRANCOIS LENOIR / REUTERS
SAMHÄLLE

BRYSSEL. De 100 000 svenskar som bor i Storbritannien ska få stanna efter brexit.

Det lovade premiärminister Theresa May i natt. Men vad är löftet värt?

3,2 miljoner EU-medborgare, varav ungefär 100 000 svenskar, bor i Storbritannien. De flesta av dem har inte permanent uppehållstillstånd och därför är den första knäckfrågan i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU under vilka former de ska få stanna i landet.

Storbritannien ska på måndag presentera sitt första förhandlingsbud, EU har redan gjort det. Men natten till midsommarafton presenterade premiärminister Theresa May en skiss på hur hon vill att frågan löses.

Det togs inte emot med någon som helst entusiasm av de övriga regeringscheferna på toppmötet här i Bryssel. De vill nämligen inte blanda ihop de politiska förhandlingarna på toppmötet med den mycket komplicerade juridiska utträdesförhandlingen som leds av EU:s Michel Barnier.

May fick lämna mötet

Så May fick lämna mötet utan att någon ställde en enda fråga till henne.

Men det besked hon lämnade är löftesrikt för de 100 000 svenskar som bor i Storbritannien och som vill stanna där även sedan landet lämnat EU.

– Vi kommer inte att se familjer splittras, lovade May i morse.

EU-medborgarna ska delas in i tre olika grupper, om May får som hon vill.

1. De som bott i Storbritannien i minst fem år ska få ”U.K. settled status”, fast ställning i Storbritannien. Den exakta innebörden av det är oklar.

Men ”avsikten” är att de ska behandlas som brittiska medborgare när det gäller hälso- och sjukvård, utbildning, bidrag och pensioner.

2. De som bott där mindre än fem år ska kunna stanna så länge att de kan kvalificera sig till samma fasta ställning i Storbritannien som grupp ett.

Får båda grupperna ska utgångspunkten tidsmässigt vara någon gång mellan Storbritannien lämnade in sin utträdesansökan tills dess landet lämnar EU. Exakt tidpunkt avgörs senare.

3. Den tredje gruppen innehåller dem som kommit till Storbritannien efter 29 mars i år och Storbritanniens utträdesdag. De ska ska få en nådatid på två år. Under tiden ska de kunna ”reglera” sin ställning.

– En bra utgångspunkt för förhandlingar, sade Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn efter utspelet.

Men är det så bra? Det är i högsta grad oklart vad som avses med ”fast ställning” och att ”avsikten” är att svenskar i Storbritannien ska ha rätt till sjukvård.

Vem ska döma?

Men det finns frågor relaterade till EU-medborgares status i Storbritannien är oenigheten är total. Det gäller till exempel vilken rättslig instans som ska döma i tvister mellan EU:s medborgare och Storbritannien.

EU hävdar att det kan EU-domstolen göra. Theresa May säger att det finns ypperliga möjligheter i det brittiska rättssystemet.

Meningen är att brittiska medborgare som bor i EU ska behandlas på samma sätt som svenskar i Storbritannien.