Bor på gatan – och begår brott
Uppdaterad 2015-10-09 | Publicerad 2015-10-07
Polisen i Stockholm slår larm Anmälningarna ökar lavinartat Mohamed: Jag gjorde dåliga saker för att överleva
Hundratals marockanska gatubarn lever i en skuggvärld i Sveriges största städer – och de begår allt fler brott.
Nu slår polisen larm.
Samtidigt är de marockanska pojkarna själva offer som riskerar att utnyttjas av tyngre kriminella.
– Jag gjorde dåliga saker för att överleva, säger Mohamed, som kom ensam till Sverige som 16-åring.
Mohamed hörde talas om Sverige första gången i hemstaden Tanger i Marocko.
Här var det lätt att få jobb. Här kunde man tjäna snabba pengar.
– För mig blev Sverige ett drömland, säger han.
Båt till Europa
En dag smög han sig ombord på båten över Medelhavet till Spanien. Han fortsatte norrut genom Europa och kom till Stockholm en vinterdag 2010.
Då var han 16 år gammal.
Som många andra ensamkommande flyktingbarn från Marocko ville Mohamed inte ge sig till känna för myndigheterna.
– Jag var rädd för att de skulle kasta ut mig, säger han.
Sov vid Slussen
Den första tiden i Sverige sov han under en bro vid Slussen i centrala Stockholm tillsammans med andra nordafrikanska barn. På kvällarna drack de alkohol för att lindra kylan.
– Det var så kallt, så kallt. Jag hade ont i hela kroppen, säger Mohamed.
Efter ett år sökte han asyl, men fick avslag. Nu är han 21 år och lever som papperslös i Sverige.
– Jag har inga pengar och inget pass. Ingenting, säger han.
”Skit i media”
Vi träffar honom i Björns trädgård på Södermalm i Stockholm, som är en av flera samlingsplatser för unga marockaner. Killarna runt honom röker och spelar fotboll i höstsolen.
– Vi vill inte prata med er. Det har redan varit så mycket skit om oss i media, säger en kille.
De senaste åren har hundratals marockanska barn kommit till Sverige. Många av dem lever som gatubarn. Enligt Patrick Ungsäter, chef för Gränspolisen i region Stockholm, sover barnen i källarutrymmen, ödehus eller hos bekanta. Risken är stor att de blir utnyttjade eller hamnar i grov kriminalitet.
– Vi har tvåhundra gatubarn i Stockholm som riskerar att fara illa, säger polismästare Patrick Ungsäter.
Tungt belastade
Många begår också brott, enligt en ny underrättelserapport från Stockholmspolisen.
Mellan 2012 och 2014 mer än fördubblades antalet brottsanmälningar från 377 till 817 där de misstänkta är ”minderåriga utan permanent hemvist och vårdnadshavare i Sverige”.
En del av ökningen beror enligt Patrick Ungsäter på att polisen börjat jobba mer aktivt mot gruppen.
Det handlar om stölder och narkotikabrott. Men även om våldsbrott. Fyra marockanska pojkar misstänks för en gruppvåldtäkt av en ung kvinna vid Stadsgårdskajen i Stockholm i början av september.
Diplomatisk tvist
Barn som kommer från Marocko har i de allra flesta fall inte asylskäl för att få stanna i Sverige. Men ofta saknar de både pass och id-kort och sedan några år har inga avvisningar gjorts eftersom Marocko har valt att inte ta emot papperslösa.
Frågan har blivit ett diplomatiskt trätoämne mellan Sverige och Marocko. Barnen är också brickor i ett större utrikespolitiskt spel, där frågan om Sveriges inställning till det ockuperade Västsahara kan spela in.
Misstror myndigheter
Sedan den 1 september följer en socialsekreterare med när polisen söker upp gatubarnen.
– Det är viktigt att vi finns i de här riskmiljöerna för att upptäcka dem som riskerar att etablera sig där det finns mycket dåligheter, droghandel och kriminalitet. Vi försöker motivera barnen att ta det stöd som erbjuds, säger Mikael Jeppson, chef för ungdomsjouren i Stockholms stad.
I de allra svåraste fallen tvångsplaceras barnen på slutna ungdomshem. Misstron mot myndigheter är stor.
– De här barnen har ingen erfarenhet av kvalificerad socialhjälp sedan tidigare och ställer sig ofta frågande inför det, säger Ola Karlsson Rühmkorff, omvärldsanalytiker på Statens institutionsstyrelse.
”Gjorde dåliga saker”
Mohamed säger att han själv stulit och begått brott då han levde på gatan.
– Jag gjorde dåliga saker för att överleva men nu lever jag inte på det viset längre.
Han berättar att han ibland får jobba svart på en restaurang i Stockholmstrakten.
Trots att framtidsutsikterna är mörka väljer han ändå att stanna i Sverige som papperslös.
– Det är mycket fattigt i Marocko. Jag försöker överleva i Sverige och få ett uppehållstillstånd så att jag kan jobba.
Fotnot: Aftonbladet har sökt Marockos ambassad i Sverige för en kommentar.
Här är tre av fallen
Pojke, 17
Dömd för grov stöld och har enligt kommunen tidigare ägnat sig åt rån, inbrott, väskryckning och telefonstölder. Kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn från Marocko. Har ingen kontakt med sin familj och har aldrig gått i skola.
Har placerats på flera HVB-hem men avviker ständigt till Stockholm där han ofta bor på gatan och begår brott, enligt kommunen.
Pojke, 16
Dömd för att ha huggit en ungdom med sax, för att ha slagit sönder en ruta på ett ungdomshem, för att ha tänt eld på möbler, samt misstänkts för stöld, snatteri och våld mot tjänsteman.
Kom enligt socialförvaltningen till Sverige som ensamkommande flyktingbarn från Marocko. Saknar familj i Sverige.
Pojke, 17
Dömd för grov stöld, övergrepp i rättssak och misshandel.
Kom till Sverige från Albanien 2013 och har varit placerad på slutna ungdomshem. Har enligt kommunen figurerat i utkanten av ett flera ungdomsutredningar. Beskrivs som en kille som många ungdomar i samhället där han bott en längre tid är rädda för. Orsaken uppges vara att 17–åringen etablerat ett gäng av 14–16-åringar som genom meddelandeappen Kik tvingar yngre barn att stjäla mobiltelefoner och andra brottsliga handlingar.
DÄRFÖR KOMMER BARNEN hit
80 000 gatubarn i Marocko
Enligt Migrationsverket finns cirka 80 000 barn som kan betecknas som gatubarn i Marocko. Siffran kommer från representanter för landets inrikesministeriet.
Barnen kommer från socialt utsatta områden och antalet gatubarn ökar i allt större takt i storstäderna.
Som orsak till att barn bor på gatan anges fattigdom och spruckna familjeförhållanden och även våld inom familjen.
Våld mot barn är ett växande problem i Marocko.
Emigrerar till Europa
Barn som emigrerar själva har ofta vuxit upp i familjer med många barn eller levt på gatan. Många är lågutbildade eller analfabeter.
Utresan sker illegalt eller under ordnade former. Det är vanligt att smugglarna inte tar betalt innan resan, utan barnet påförs en skuld, som ska betalas när barnet nått destinationen.
Antalet barn som lämnar Marocko har minskat de senaste åren. Orsaken är den ekonomiska krisen samt hårdare gränsbevakning.
Varför Sverige?
De flesta ensamkommande marockanska barn kommer in i landet via Öresundsbron.
Valet av landet dit barnen söker sig påverkas mycket av bilder och rykten de får via sociala medier, enligt Migrationsverkets verksamhetsexpert Terje Torvik.
Till exempel, barnen som kommit till Sverige skickar bilder där de visar hur bra de har det, något som sällan stämmer överens med verkligheten.