Försökte döda hennes bror – började brevväxla

Foto: PRIVAT, ANDREAS HILLERGREN OCH JOI GRINDE
Filmaren Manal Masri brevväxlade med livstidsdömde Peter Mangs under sitt arbete med uppmärksammade ”Brev till en seriemördare”. Detta efter att Manals bror Kamal blivit skjuten med fem skott och varit nära att dö 2006.
KRIM

Peter Mangs sköt hennes bror med fem skott.

Hon sökte svar på frågan varför och började brevväxla med seriemördaren.

– Först såg jag honom bara som ond, men så enkelt är det inte...

Filmaren Manal Masri ­brevväxlade med livstidsdömde Peter Mangs som träffade hennes bror med fem skott. Resultatet blev uppmärksammade ”Brev till en ­seriemördare” om lasermannen i Malmö.

Kamal var 16 år gammal och är yngst i familjen Masri. Det sista hans pappa sa den där eftermiddagen i november 2006, då livet snart skulle förändras för så många, var några ord om att ­Kamal borde cykla försiktigt till fotbollsträningen. Senare har ­Kamal berättat att han mötte en person som såg obehaglig ut, att han hann ana en pistol. Därefter kände han vad han trodde var ett slag i nacken, i själva verket ett skott. Skytten återvände och avlossade sammanlagt fem skott som träffade, varav ett i pannan. Vittnen fann den döende Kamal Masri i en pöl av blod. Men han överlevde mot alla odds tack vare snabb hjälp från några av landets bästa läkare på neurokirurgen i Lund.

– Kamal kommer att få leva med det som hänt under resten av sitt liv, men han mår hyfsat i dag. Familjen har gemensamt bestämt att vi inte berättar så mycket om honom på grund av säkerhetsskäl, säger Kamals syster ­Manal Masri, 37.

Vill ha en minnesdag för offren

Det har hunnit bli 2017, serieskytten och mördaren Peter Mangs avtjänar sitt livstidsstraff. Han är en del av det kollektiva Malmömedvetandet, men detaljerna om hans liv bakom murarna är i stort okända för allmänheten. Medierna skriver i stället om alla de nya skottlossningarna och morden i Sveriges tredje stad, ministrar har varit på besök, åtgärdsplaner tagits fram och polisen förstärkts.

Men Manal Masri anser att varken mannen som försökte döda hennes bror eller hans offer har fått den beständiga uppmärksamhet som dåden motiverar. Hon återkommer flera gånger till att det i hennes ögon rör sig om en terrorist som med rasistiska motiv som drivkraft gick på jakt efter människor som verkade ha en utländsk bakgrund.

– Få uttalade sig, få har kommenterat. En minnesdag för offren vore på sin plats men det är som om det som sker i Malmö inte riktigt räknas.

Hon tillägger:

– I min film vill jag visa vad som hände och jag vill att filmen ska leva länge. Jag tänker alltid internationellt och framåt i tiden. Mina filmer ska finnas i decennier, kanske för alltid.

Foto: JOI GRINDE
Manal Masri och Peter Mangs växte upp nära varandra och gick i samma skola. ’’För mig är det ett kvitto på att vi måste fånga upp terrorister tidigt. Gärningsmännen kan verka vanliga och smälta in i en normal miljö’’, säger hon.

Började filma som tioåring

Manal har just visat in i Sveriges Radios centrala lokaler i Malmö. En av hennes professionella miljöer – hon har flera. Förutom att vara dokumentärfilmare och ägare till ett produktionsbolag är hon producent och startade en gång i tiden Malmöbaserade Teater Foratt.

Med ett leende säger hon:

– Det är privatlivet, det praktiska du vet, som jag inte fixar. Med det kan jag slarva, aldrig med arbetet.

Hon berättar om sin första videokamera som hon fick som tioåring, i samband med att hennes bror Kamal föddes. Grannarna fick ta del av hennes skapande.

– Utan att veta om det gjorde jag valet att berätta redan då, sedan har jag bara fortsatt.

Föräldrarna är småföretagare, under sin uppväxt anade inte Manal att de delade hennes konstnärliga intressen. Men bitarna föll på plats – både entreprenörskapet och viljan att uttrycka sig fanns i släkten.

– Senare fick jag veta att de som unga i Beirut var djupt kulturintresserade och aktiva, det kom som en total överraskning.

Kände sig hotad – lämnade Sverige

Det tog henne åtta år att färdigställa Brev till en seriemördare, år av tålamodsprövande balansgång. Slutresultatet blev en film om brott, offer och en familj som lever under extremt tryck och till slut splittras. Hela familjen hade vetorätt, ville någon att hon skulle avbryta projektet gjorde hon det och lät det vara till dess familjemedlemmarna gemensamt tyckte att hon kunde fortsätta.

– Någon mådde alltid dåligt och sa stopp. Då fick jag låta projektet vila. Människor behöver ju olika lång tid för att bearbeta det som är hemskt.

Foto: JOI GRINDE
Manal Masri med sin ettåriga dotter. Hennes övriga familj levde under extremt tryck efter skotten.

Efter skotten spreds uppgifter i media om att den skadade unge mannen i själva verket inte var så oskyldig som han verkade, att han hade kriminella kopplingar och dådet var en uppgörelse. Samhällsföreträdare, inom skola och socialtjänst, och vänner tog avstånd från familjen. Också syskonen ställde om och om igen frågorna: Hade han verkligen ingen aning om varför han sköts? Visste han inte vem som var ute efter honom? Höll han på med brott?

Samtidigt levde Kamal med en ständigt malande rädsla över att den okända gärningsmannen skulle komma tillbaka och göra ett nytt försök.

– Det slutade med att Kamal flyttade med mamma till Libanon för att undkomma hotet, mina föräldrar skilde sig.

Det skulle gå fyra år innan Peter Mangs spårades upp, men han åtalades aldrig för skotten mot ­Kamal. Manal Masri insåg att det bara fanns ett sätt att få reda på vad som verkligen hänt. Hon ­måste kontakta mannen som hon trodde, och tror, var nära att ­beröva hennes bror livet. Målet var ett möte ansikte mot ansikte.

”Inte bara en galning...”

Efter några försök fick hon svar och en märklig brevväxling, som skulle vara i två år och inbegripa ett 20-tal brev, tog vid. De båda träffades dock aldrig, kriminalvården sa nej trots att Mangs var positivt inställd och journalister och forskare fått lov att besöka honom.

Foto: JOI GRINDE
Manal Masri är aktuell med filmen ”Brev till en seriemördare”.

Men Manal Masri känner ändå att hon fick en god uppfattning om personen Mangs.

– Han är komplex, han har många olika sidor och är inte
bara en galning, säger hon och ­fortsätter:

– Först såg jag honom bara som ond, men så enkelt är det inte. Både media och rättsväsende har en tendens att förenkla honom och det han gjorde.

En av de första insikterna som drabbade Manal Masri i samband med brevskrivandet var att hennes och Mangs spår korsades tidigt i ­livet. De växte upp på en gatas avstånd från varandra och de gick i samma skola – det skiljer tio år i ålder men det är inte omöjligt att de träffats någon gång.

– För mig är det ett kvitto på att vi måste fånga upp terrorister tidigt. Gärningsmännen kan verka vanliga och smälta in i en normal miljö.

Erkände dådet ”på sitt sätt”

Hon beskriver sitt förhållande till seriemördaren som mång­facetterat. Hans handlingar, och delvis mannen själv, känner hon avsky inför. Samtidigt nämner hon flera gånger att hon är tacksam för att Mangs medverkade. Men hennes svar på frågan om hon tycker att det är rimligt att han någon gång släpps är rakt och enkelt: Nej, både för sin egen och omgivningens skull bör Mangs stanna där han är. Hon tillägger att han för övrigt berättat i brev att han har det bättre än någonsin förut i sitt liv. Den omvittnat välbegåvade mördaren kan ägna sig åt sina två stora intressen – musik och läsning – utan att behöva ­fundera på trivialiteter som räkningar och sociala kontakter.

Frågan som plågat Manal Masri så länge löper som en röd tråd ­genom brevväxlingen: Var det Mangs som sköt hennes bror?

– Han erkände på sitt sätt utan att ge några detaljer, han vill inte gå in i en ny rättsprocess.

Men enligt den välkände ­forskaren Mattias Gardell, som skrivit en bok om dåden, har Mangs vid senare tillfällen berättat detaljerat om skotten mot ­brodern.

Och för Manal Masri är den sammanlagda informationen tillräcklig för att ge henne relativ ro.

– Peter Mangs ville fortsätta att ha kontakt men det är inte aktuellt. För mig innebär filmen att jag på något sätt kan sätta punkt. Min förhoppning är att andra offer och anhöriga också får möjlighet att gå vidare, säger hon.


FAKTA

Gör ny film om Peter Mangs

Namn: Manal Masri.

Ålder: 37 år.

Familj: Ettårig dotter och sambo, föräldrar och flera syskon.

Bor: Centrala Malmö.

Utbildning och karriär: Studerade tv och film i Los Angeles efter gymnasiet, kreativ producentutbildning, master i DI. Aktuell med filmen Brev till en seriemördare.


De föll offer för Peter Mangs

13 juni 2003: Mord

Kooros Effatian, 66, hittades död, skjuten i bröstet på sin soffa.

10 oktober 2009: Mord

Trez West Persson satt i passagerarsätet på en vit Renault när hon sköts till döds.

Foto: PRIVAT
Trez West persson sköts i passagerarsätet på en bil.

10 oktober 2009: Mordförsök

Bredvid Trez West Persson satt hennes vän Xhafer Dani, 22, som också träffades av skotten. Bland annat i huvudet, bröstet och ena armen. Lyckades ta sig ur bilen och svårt skadad larma polis.

23 oktober 2009: Grovt olaga hot, skadegörelse

Flera skott avlossades mot en lägenhet där en 28-årig man brukade befinna sig. Vid det här tillfället var han inte där.

31 december 2009: Grovt olaga hot, skadegörelse

Flera skott avlossades mot en fastighet, men ingen träffades. Troligen var skytten även denna gång ute efter samma 28-åring.

31 december 2009: Mordförsök

En böneledare fick glassplitter i nacken när gärningsmannen sköt genom en fönsterruta på Islamic center.

12 mars 2010: Grovt olaga hot, skadegörelse

Skott avlossades mot ett lägenhetsfönster, men ingen människa träffades. Xhafer Dani, som skottskadades i oktober, bodde vid tillfället i den här lägenheten.

14 mars 2010: Skadegörelse

Flera skott avlossades mot polisstationen vid Davidshalls torg. Skotten var riktade mot ett upplyst fönster i ett arbetsrum, ingen person träffades. Rummet innanför var tomt men används annars av en närpolischef.

16 mars 2010: Mordförsök

Två män i en bil besköts. Ahmed al-Hamid skadades, hans kam­rat fick en kula genom kepsen men klarade sig utan skador.

19 juni 2010: Försök till grov misshandel

Lang Conteh och två vänner besköts utanför badpalatset Aq-va-kul. En man brännskadades av en kula som strök huden.

24 augusti 2010: Mordförsök

Younes Cheikhi såg en röd prick fladdra förbi fönstret i sitt gatukök. Sekunderna senare krossades rutan av en kula som gick in genom en öppen dörr på bak­sidan.

 30 oktober 2010: Övergrepp i rättssak

Peter Mangs försökte genom hot om våld hindra en person från att berätta för polisen vad Mangs själv sagt till honom an­gående mordet på Trez West Persson och ­mordförsöket på hennes vän Xhafer Dani.


Foto: ANDREAS HILLERGREN
57-årige Naser Yazdanpanah blev beskjuten i sitt skrädderi den 23 oktober 2010. Peter Mangs åtalades men dömdes aldrig för det mordförsöket.

Detta har hänt

▪▪ Under 00-talet uppmärksammades att en rad skottlossningar i Malmö kunde ha rasistiska motiv då de riktades mot människor med utländskt utseende, och inte var kopplade till gängbrottslighet.

▪▪ I november 2010 greps Peter Mangs (i dag 45 år). 2012 väcktes åtal för tre mord och ett stort antal mordförsök.

▪▪ Tingsrätten dömde Peter Mangs till livstids fängelse för två mord och åtta mordförsök. 2013 fastställde hovrätten domen.

▪▪ Domstolarna prövade aldrig Peter Mangs skuld angående de fem skotten som träffade Kamal Masri. Men enligt forskaren Mattias Gardell, som skrivit en bok om dåden, har Mangs erkänt och berättat om detaljer för honom och en kriminalvårdare.