Han mördade under permission från psyket – har anmält vården

Johanna Rapp

29-åringen var inlagd på psyket och hade enligt journalen tankar på att döda sin tidigare flickvän.

Under dagen fick han elchocker – och sedan nattpermission.

Då mördade han ex-flickvännen Anna, 25.

– Vi sa att de skulle behålla honom på psyket så länge som möjligt tills han blev frisk, för annars kan det här sluta illa, säger pappan till den dömde mördaren.

På natten ringer den 29-årige sjuksköterskan till SOS Alarm. Två minuter tidigare har en granne hört höga skrik från lägenheten i Kallhäll i Stockholm.

– Ja, det har skett en olycka, säger 29-åringen till larmoperatören.

I bakgrunden hörs mannens tidigare flickvän Annas röst:

– Han har knivhuggit mig, jag kommer dö, skynda.

När polisen kommer till lägenheten är Anna död och 29-åringen grips, liggande på hennes kropp. Polisen misstänker att han efter larmsamtalet fortsatt att attackera henne.

I polisbilen på väg från brottsplatsen berättar 29-åringen att han inte är psykiskt frisk och att han varit inlagd en längre tid.

”Jag vill döda”

Dagen före julafton förra året märker arbetskompisarna till den 29-årige sjuksköterskan att han beter sig underligt och han blir inlagd på psykiatriska mottagningen vid Danderyds sjukhus. Flera vittnar om hur 29-åringen är manisk och hur han förändrats den senaste tiden.

Flickvännen blir skrämd av hur 29-åringen beter sig och väljer att avsluta deras relation, enligt polisens förundersökning.

På grund av sitt maniska och psykosliknande tillstånd blir han tvångsinlagd. Drygt två veckor senare övergår vården till att bli frivillig och i februari skrivs han ut. Hans pappa vill inte att sonen ska komma ut, utan menar att 29-åringen inte är i stånd att ta hand om sig själv.

Den 13 april ringer 29-åringen till en vän:

"Jag har svarta tankar, jag vill döda (flickvännen). Du har numret till mina föräldrar, ring dem om det händer något”, säger han enligt förundersökningen.

Dagen efter söker han på nytt psykiatrisk vård. Enligt journalen säger han sig vara deprimerad, ha självmordstankar och även tankar på att skada någon annan. Då framkommer det också att han även tidigare tänkt på att döda exflickvännen. Han får frågan om han vill bli inlagd och svarar ja.

Fick permission – mördade exflickvännen

29-åringen får ECT-behandling, alltså elbehandling, när han återigen läggs in i april. Den önskvärda effekten är att det ska häva depressioner eller andra tillstånd som svårbehandlade manier och vissa psykoser.

Den 2 maj får han sin sista elbehandling och samma kväll permission. Enhetschefen på avdelningen säger senare till polisen att man inte noterat i hans journal vad han ska göra under sin permission.

Men 29-åringen vet vart han ska. Han ska träffa exflickvännen, som han haft kontakt med under våren.

Dagen efter ska han vara tillbaka på avdelningen. Men han återvänder inte eftersom han då är gripen av polis, misstänkt för mord.

29-åringen har dömts till 18 års fängelse och enligt tingsrätten är det ställt bortom allt rimlig tvivel att han mördade exflickvännen.

Pappan till den nu dömde mördaren har anmält vården till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Han menar att sonens problematik inte togs på allvar:

”Man kör med det klassiska att han är vuxen och myndig. Vi anser att han var sjuk och inte myndig”, skriver pappan i anmälan.

– Jag är missnöjd med att de inte gjort vad de ska göra, säger pappan till 29-åringen och tillägger:

– Jag anser att man tar för lättvindigt på när folk är sjuka och att man bara får gå hem. Sedan blir det istället polisen och andra myndigheter som får problem.

Pappan har anmält vården

Pappan menar att om hans son istället hade blivit tvångsinlagd efter att han berättat om tankarna på att skada andra hade mordet kunnat förhindras.

– Han har gjort det han har gjort och han har fått sitt straff, men som polisen sa till mig så har de haft flera liknande fall och om man hade kunnat få ner det till färre så hade man kunnat vinna mycket och investera pengarna i skolan eller vården istället.

Kriminologen Mikael Rying som är verksam vid NOA, polisens nationella operativa avdelning, har kartlagt alla fall av dödligt våld sedan 90-talet. Han säger att han genom åren sett fall där mördaren haft kontakt med psykiatrin och larmat om sina våldstankar.

– Det förekommer emellanåt och det har väldigt allvarliga konsekvenser och därför är det viktigt att utreda hur man kan bli bättre på dessa fall, säger Mikael Rying.

Bristfällig dokumentation om våldsrisk

Från psykiatri nordväst har gjort en lex Maria-anmälan om en händelse som medfört allvarlig vårdskada. Chefsläkare Elisabet Haking säger att man kommit fram till att man har brustit i sina rutiner – men vill inte kommentera på vilket sätt.

Elisabet Haking vill inte heller kommentera kritiken från de anhöriga om att permissionen getts för lättvindigt.

– Generellt kan man säga att man alltid gör bedömningar av patienter inför utgångar på olika sätt. Man bedömer saker som suicidrisk och våldsrisk, säger Elisabet Haking.

Hur gick det med bedömningen i det här fallet tycker du?

– Jag kan inte gå in på detaljer tyvärr, säger Haking.

Men när Aftonbladet tar del av internutredningen framkommer det att det funnits brister i hur man dokumenterat 29-åringens våldsrisk, framförallt i ett tidigt skede. Enligt internutredningen har det inte heller gjorts någon personlig bedömning eller lämnats någon motivering till varför han fick permission.

– Jag tycker det är väldigt underligt att man har så dålig kontroll på en person som sagt att han har tänkt att döda en annan person när han är inneliggande, och att hon kan komma på besök och han har får kortare permissioner där han åker hem till henne, och övernattningspermission, säger 29-åringens försvarsadvokat Johan Hansson.

– Hon har dessutom inte informerats om att han haft tankar på att döda henne. Hon var helt omedveten om detta när hon sökte kontakt med honom och bjöd in honom att sova över hos sig. Det är ungefär lika underligt som att man fem och en halv månad efter gärningen kan säga att han inte var sjuk vid det tillfället, det är väldigt konstigt, säger försvarsadvokaten, och syftar till att den rättspsykiatriska undersökning kommit fram till att han inte led av en psykisk störning vid tiden för gärningen.

Bra på att larma om våldsrisk

Psykiatrikern Ulrika Haggård på Karolinska institutet har forskat om bland annat våld bland psykiskt störda lagöverträdare. Enligt hennes studie sa tre fjärdedelar av dem hon intervjuat att de på olika sätt larmat om att det finns en risk att de kunde bli våldsamma om de inte fick hjälp.

– Det jag skrev var att vi professionella måste bli duktigare på att fånga upp de här personerna. Sådana här uttalanden kan komma till olika instanser och där måste det bli bättre kommunikation mellan olika myndigheter och professioner, säger Ulrika Haggård.

Enligt hennes avhandling är det självklart inom den svenska psykiatrin att bedöma risker för självmord men att det inte är lika självklart att göra en riskbedömning när det gäller att utsätta andra människor för våld.

– Jag tror att det har någonting med att läkarprofessionen ser ett problem att ta tvångsåtgärder för något som inte har begåtts. Jag tror att de upplever någon slags etisk konflikt, att det blir kränkande att ställa sådana frågor, säger Haggård.

I januari kommer målet att tas upp i hovrätten. 29-åringen har tidigare sagt att han inte har några minnen från kvällen.

– Han är otroligt besviken på sig själv för att han har dödat sin flickvän och inte bara förstört hennes liv utan även hennes familjs liv. Men han vet inte vad som hänt och varför han har dödat henne, den person han älskade. Och han är ganska besviken på psykiatrin som helhet, säger advokat Johan Hansson.