Han räknar ut var brottslingarna bor

Svenska polisens expert på geografisk profilering

Teresa Maric och Jonas Hildeby jobbar med operativa analyser på NOA.
Foto: MAGNUS SANDBERG
Teresa Maric och Jonas Hildeby jobbar med operativa analyser på NOA.
KRIM

Han märker ut brottsplatsen på kartan, läser med vana ögon av bilden och ringar in området där gärningsmannen finns.

Jonas ”Jocke” Hildeby är den svenska polisens expert på geografisk profilering.

Alla människor har mentala kartor i huvudet, inre bilder som är olika skarpa för olika områden.

Kartan över de gamla lekplatserna runt ditt barndomshem är förmodligen detaljerad men har en förvrängd skala som bygger på ett barns bild av världen. Kartan över vägen du kör till jobbet är suddig i kanterna eftersom du sällan svänger av, du kör bara rakt igenom landskapet. Kartan över skogsområdet där du går med hunden varje dag är på sina ställen så skarp att du kan se varje sten och stubbe.

Om du begår ett grovt brott kommer Jonas Hildeby genom att studera brottsplatsen att kunna rekonstruera din mentala karta – och leda polisen till dig.

”Lata och trygghetssökande”

– Geografisk profilering bygger på det faktum att människan av naturen är lat och eftersträvar trygghet. Det ser vi när vi studerar hur gärningsmännen förhåller sig till geografin och lägger ut sina brottsplatser, säger Jonas Hildeby.

Han var med och löste fallet med Hagamannen i Umeå, serievåldtäktsmannen som härjade i stadsdelen Haga 1998–2005.

– Gärningsmannen uppvisade god lokalkännedom. Haga är ett område där man bor, där finns inget större utbud av affärer och restauranger. Den som har en skarp mental karta över Haga har därmed troligen fått den genom att vistas i området av annat skäl, mest sannolikt för att personen har en egen fast punkt där.

När Niklas Lindgren greps visade det sig att han hade bott i Haga tidigare och att han hade sin arbetsplats där.

Gör polisjobbet effektivare

Hagamannen är ett paradexempel på när den geografiska profilen träffar mitt i prick. Det gör den inte alltid.

– Geografisk profilering är en sannolikshetsanalys – och det finns osannolika gärningsmän. Vi har en träffsäkerhet på 70–80 procent, vilket är avsevärt bättre än de 50 procent vi får om vi bara gissar, säger Jonas Hildeby.

– Det är viktigt att komma ihåg att geografisk profilering bara är ett utredningsverktyg, det är inget bevis i sig utan en sannolikshetsbedömning som ska användas i kombination med andra metoder. Jag får ibland frågan om jag genom en geografisk profil kan visa att en gripen är skyldig, men så fungerar det inte. Det är bara ett verktyg för att hitta misstänkta, säger Jonas Hildeby.
Foto: MAGNUS SANDBERG
– Det är viktigt att komma ihåg att geografisk profilering bara är ett utredningsverktyg, det är inget bevis i sig utan en sannolikshetsbedömning som ska användas i kombination med andra metoder. Jag får ibland frågan om jag genom en geografisk profil kan visa att en gripen är skyldig, men så fungerar det inte. Det är bara ett verktyg för att hitta misstänkta, säger Jonas Hildeby.

När han har gjort sin analys levererar han en karta som visar inom vilket område han anser att polisen bör koncentrera sitt arbete.

Genom att kunna avgränsa sig geografiskt vinner polisen mycket tid, tid som kan innebära liv och död om en farlig gärningsman går lös.

På jakt efter en våldtäktsman

Nu arbetar Hildeby med en våldtäktsserie en en svensk stad. Genom att analysera var kvinnorna har blivit överfallna har han kunnat peka ut vilken stadsdel polisen bör fokusera på.

NOA:s operativa analysgrupp har gjort en fantombild på en misstänkt gärningsman. Den visas nu upp för människor i den utpekade stadsdelen, i hopp om att hitta någon som känner igen mannen.

40 000 beräkningar per brottsplats

Jonas Hildeby använder ett kanadensiskt dataprogram som heter Rigel. Programmet bygger på en algoritm som gör kalkyler av avstånden mellan brottsplatserna, buffertzonerna runt dem och avståndet till områdets ytterkanter – bland annat.

Buffertzonen är avståndet mellan brottslingens fasta punkt och brottsplatsen – ett avstånd som är tillräckligt stort för att de ska känna sig anonyma men tillräckligt litet för att de snabbt ska kunna fly hem till tryggheten. Storleken på de här zonerna varierar med typen av brott.

– För varje ny brottsplats jag lägger in utför Rigel 40 000 beräkningar. Jag tycker bara på knappen.

Ibland räcker det att titta

Hildeby har arbetat med geografisk profilering sedan 2003. I dag är han så erfaren att han ofta inte behöver använda datorn. Bara genom att titta på en karta kan han ofta avgöra inom vilket område gärningsmannens fasta punkt troligen står att finna.

– Polisen har tänkt i geografiska termer i alla år, men tidigare satte vi kanske mera upp fingret i luften och gissade. Jag har själv suttit och jobbat på ledningscentralen och funderat på var jag ska sätta mina bilar och försökt lista ut hur gärningsmannen tänker. Nu finns det en mjukvara och mängder av både internationell och svensk forskning som hjälper oss att göra rätt bedömning.

Kunskaper från forskningen

Tillsammans med Uppsala Universitet har polisen gjort en studie av hur gärningsmän dumpar kroppar och kroppsdelar.

I dag vet man att om en person rövas bort på ett ställe och mördas på ett annat så kommer dumpningen av kroppen med stor sannolikhet att ske i en viss riktning från de andra platserna. Det är en kunskap som kommer till praktisk användning i de ärenden där man har en försvunnen person och en misstänkt mördare men inte har hittat kroppen.

Polisen vet också mycket om hur olika typer av gärningsmän dumpar kroppar.

– Om det till exempel finns beskrivet i en relation att den misstänkte har haft ett stort kontrollbehov kan detta behov även finnas efter dumpningen. Den kommer då att ske på ett sätt som ger gärningsmannen möjlighet att bibehålla kontrollen över sitt offer, ett exempel är de fall då en gärningsman i en parrelation grävt ned offret på den egna tomten, säger Jonas Hildeby.

Är han bekant med området?

– Vi ser på brottsplatsen vilka val gärningsmannen har gjort, om han har lyckats använda geografin till sin fördel och minimera risker med hjälp av sin kunskap eller om han hade kunnat agera mera rationellt om han känt till området bättre. Så kan vid dra slutsatser om hur bekant han är med platsen.

Tvångsmässiga och känslomässiga brott, som sexualbrott, är lättare att geoprofilera än rationella och planerade brott, som inbrottsserier.

– Om vi tar Palmemordet som exempel så måste man börja med att fråga sig om Palme var det utsedda offret eller om det var en slump att det blev han. Om det var Palme som skulle skjutas måste gärningsmannen bege sig dit där Palme finns – och då är inte geografin så intressant.

Hjälper polis i hela landet

Teresa Maric är gruppchef för den operativa analysgruppen på Nationella Operativa Avdelningen (NOA), det som tidigare kallades Rikskrim.

Teresa Maric, gruppchef.
Foto: MAGNUS SANDBERG
Teresa Maric, gruppchef.

Gruppen hjälper alla landets polisregioner med komplicerade analyser. Förutom geografisk profilering – som utförs av flera i gruppen, inte bara av Jonas Hildeby – arbetar de bland annat med att analysera kommunikation och aktivitet på sociala nätverk samt med tillverkning av fantombilder.

– Man kan säga att vårt jobb går ut på att analysera och hantera stora mängder data och att hitta spår och mönster i dessa. Syftet är oftast att hitta en eller flera gärningspersoner och/eller att rekonstruera händelseförlopp utifrån teknisk data. I varje ärende vi arbetar med hittar vi viktiga pusselbitar som leder utredningen vidare, säger Teresa Maric.

Om det saknas teknisk bevisning och vittnen kan lösningen stå att finna i de oändliga loggfilerna från alla inblandades mobiler och datorer.

– Förr hade polisen ingen teknisk data alls, i dag måste vi hantera ett överflöd av information. Vi har massor med material att arbeta med, med det ställer samtidigt stora krav på oss som analytiker, säger Maric.


Ida Johansson, 21, hittades mördad i skogen i Upplands Väsby.
Ida Johansson, 21, hittades mördad i skogen i Upplands Väsby.

Så löstes fallet: Mordet på Ida i Upplands Väsby

Den 5 augusti 2015 blev Ida Johansson, 21, våldtagen och mördad vid ett löparspår i Upplands Väsby.

Eftersom hon inte hade några kända fiender och levde ett skötsamt liv blev polisens arbetshypotes att Ida Johansson var ett slumpmässigt offer för en okänd gärningsman. Spaningsledningen vände sig till NOA för att få hjälp att ta fram en en geografisk profil och en gärningsmannaprofil.

Platsen där Ida Johansson hittades mördad är markerad med en röd ring Här kan man se hur barriärerna i terrängen blir avdelare mellan zonerna, i det här fallet fungerar Ledbrovägen och E4:an som barriärer i Upplands Väsby. Områdena är graderade i prioritetsordning.
Platsen där Ida Johansson hittades mördad är markerad med en röd ring Här kan man se hur barriärerna i terrängen blir avdelare mellan zonerna, i det här fallet fungerar Ledbrovägen och E4:an som barriärer i Upplands Väsby. Områdena är graderade i prioritetsordning.

– Här hade vi en enda brottsplats att utgå från. Det geografiska profilen vi tog fram har fyra prioritetsområden. Innan vi tog fram den tog vi reda på hur Upplands Väsby fungerar. Ett område är sällan en homogen enhet, det finns skare som delar upp städer i underytor. I Upplands Väsby har vi till exempel E4:an som skär rakt genom, visar Jonas Hildeby.

På basen av den geografiska profilen och gärningsmannaprofilen började polisen topsa män i området. 800 personer hade topsats när polisen fick ett tips om en 19-åring som fanns i det högst prioriterade geografiska området och som stämde in på gärningsmannaprofilen.

Den 19-årige mannen i rätten.
Foto: PER-OLOF SÄNNÅS
Den 19-årige mannen i rätten.

19-åringens föräldrar var skilda och både hade sina bostäder inom ”Prio 1”-området på kartan. Han bodde stadigvarande hos en förälder och vistades regelbundet hos den andra.

DNA band 19-åringen till brottet och han dömdes till rättspsykiatrisk vård.


Peter Mangs Glockpistol och hans pass.
Peter Mangs Glockpistol och hans pass.

Så löstes fallet: Dubbelmördaren och serieskytten i Malmö

I åratal spred skytten skräck i Malmö. Hans offer var slumpmässigt valda personer med invandrarbakgrund

På hösten 2010 fick Jonas Hildeby i uppdrag att ringa gärningsmannen geografiskt. Han utgick då från de skjutningar som skett samma år, eftersom de skulle kunna visa var skytten bodde vid den här tiden.

Skjutningarna från 2010 är markerade med cirklar på kartan. Hildeby ansåg att gärningsmannen sannolikt fanns inom det röda området.
Skjutningarna från 2010 är markerade med cirklar på kartan. Hildeby ansåg att gärningsmannen sannolikt fanns inom det röda området.

Mönstret har såg gjorde att han bedömde området som är markerat på kartan som extra intressant. Brotten hade skett i olika riktningar ut från det här området.

På basen av fynd på brottsplatserna antog polisen att skytten hade ett vapen av märket Glock. På vissa av brottsplatserna hade stora mängder tomhylsor av olika fabrikat och kaliber lagts ut för att förvirra polisen.

Jonas Hildeby och hans kollegor ansåg att detta kunde peka mot att gärningsmannen var medlem i en skytteklubb och att han hade plockat på sig hylsorna på klubben.

Är man medlem i en skytteklubb kan det vara så att man skjuter med ett legalt vapen – således byggde de en databas över alla legala Glock-vapen i och runt det markerade området. Där fanns 20 Glock-ägare, en av dem var Peter Mangs.

Peter Mangs fick livstid.
Foto: KRISTER HANSSON
Peter Mangs fick livstid.

Polisen skulle precis inleda arbetet med att samla in och provskjuta deras vapen, men de hann aldrig så långt. Ett avgörande tips fick Peter Mangs att segla upp före alla andra på listan.

Han dömdes till livstids fängelse för två mord och fyra mordförsök.


Den cyklande våldtäktsmannen fångades av en övervakningskamera. Niklas Eliasson dömdes till tolv års fängelse för brotten.
Den cyklande våldtäktsmannen fångades av en övervakningskamera. Niklas Eliasson dömdes till tolv års fängelse för brotten.

Så löstes fallet: Örebromannen

Under sex års tid attackerades kvinnor i Örebro. I oktober 2010 eskalerade det med en våldtäkt och två försök inom loppet av två timmar. Polisen gick ut med en varning till alla stadens kvinnor: Gå inte ut ensamma på kvällen.

Jonas Hildeby noterade att överfallen var kontcentrerade till stadsdelen Väster, en del av Örebro som består av bostadsområden som utomstående inte besöker utan anledning. Eftersom våldtäktsmannen gensköt sina offer verkade han ha god lokalkännedom.

Att gärningsmannen rörde sig på cykel stärkte också bilden av att han bodde i närheten.

– De flesta gärningsmän som begår överfallsvåldtäkter rör sig till fots eller cykel, det är ovanligt att de har en bil med sig. Ett fordon innebär en risk, de måste parkera bilen någonstans och då kan folk se regnummer och fordonstyp.

– En av flickorna blev av med sin mobiltelefon som efter attacken laddade upp mot en basstation i den här riktningen. Därför ansåg jag att det här mörkaste området på kartan skulle prioriteras i första hand, säger Jonas Hildeby.

Kvinnoöverfallen i Örebro och Jonas Hildebys geografiska profil över staden.
Kvinnoöverfallen i Örebro och Jonas Hildebys geografiska profil över staden.

På basen av detta beslöt polisen att topsa drygt 60 män som bodde i området och som stämde överens med signalementet på gärningsmannen.

När Niklas Eliasson vägrade låta sig topsas ledde det till att han blev gripen. Han hade sin bostad inom det mörkaste området på kartan

Han dömdes för till tolv års fängelse för rån, misshandel och sexualbrott. Han kan tidigast bli frigiven den 11 oktober 2018.