’God man’ lurade till sig hundratusentals kronor

Uppdaterad 2017-11-27 | Publicerad 2017-03-30

Mannen som dömdes för sexuellt ofredande av Katrin var inte bara god man till henne.

De senaste 20 åren har han varit god man för ett 20-tal andra personer.

Flera av dem har han lurat på stora summor pengar.

Enligt reglerna ska den som utses till god man vara ”en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.”

Men verkligheten är ofta en annan. I flera reportage för ett par år sedan gjorde Uppdrag granskning en stickprovskontroll på 2 300 gode män.

Det visade sig att flera var dömda för allvarlig brottslighet, däribland stöld,allmänfarlig vårdslöshet, ofredande, våld mot tjänsteman, vapenbrott, misshandel av barn försök till bedrägeri, narkotikabrott och våldtäkt.

”Utomordentligt ovanligt”

Den 68-årige man som dömts för sexuellt ofredande av Katrin har vid ett stort antal tillfällen använt pengar tillhörande de personer han haft ansvar för att betala sina och sin hustrus utgifter, däribland fotvård och kattmat. Sammanlagt rör det sig om hundratusentals kronor, som han fått tillgång till genom att förfalska personernas namnteckningar.

De här brotten hade sannolikt aldrig upptäckts om det inte vore för Katrins polisanmälan – det var den som gjorde att mannen granskades av överförmyndarnämnden.

Jan Wallgren är jurist och specialist på frågor som handlar om den gode mannens uppdrag. Han har arbetat både som överförmyndare och handläggare och har utbildat tusentals gode män.

– Fallet med Katrin är utomordentligt ovanligt, säger han.

Han säger att de flesta gode män som missbrukar sin position gör det ekonomiskt.

– Det är också det som kommunens tillsyn tar sikte på.

Inte tillräckliga verktyg

Den som är god man ska en gång om året lämna in en ekonomisk redogörelse, en slags balansräkning, för sin huvudman till kommunen.

Men fusk eller bedrägerier är inte helt lätt att avslöja.

– De verktyg som lagstiftningen satt i händerna på överförmyndaren är inte tillräckligt, säger Jan Wallgren.

Lagstiftningen bygger på, vilket också benämningen ”god man” skvallrar om, att man utgår från att de som är gode män är hederliga personer.

– Och kontrollsystemet är uppbyggt därefter.

Som det fungerar i dag görs ingen generell kontroll av hur de gode männen sköter sina uppdrag.

– Istället gör man stickprov, säger Jan Wallgren. Och så gör man mer och mer noggranna kontroller av dem innan de tillsätts.

Nationellt register saknas

Det finns i Sverige, i runda slängar, cirka 100 000 gode män.

– Och det är 3-4 fall årligen där vi entledigar någon för att de är olämpliga.

En god man kan ha flera huvudmän, 2–3 uppdrag är vanligt.

Men något nationellt register finns inte, så det är svårt att kontrollera - eftersom en person kan ha uppdrag i olika kommuner.

– Men det blir mer och mer samverkan mellan kommunerna, så tillsynen blir mer effektiv.

I såväl Norge som Finland är gode man-systemet förstatligat.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln