Almedalen - mer än ett ”elitistiskt mediejippo”
Ingenstans på jorden finns så många shorts och fula mansben som i Visby under Almedalsveckan.
Och på meningslösa mingel trängs politiskt tillsatta tjänstemän, halvfulla mediemänniskor, pr-nissar, kommunalråd i Långtbortistan, fackpampar och annat löst folk.
Det är Sverigedemokraternas dag. Att ett parti, som fnyser ”fritidsgård” så fort någon andas förebyggande insatser i förorterna, plötsligt vill skicka dit folkdanslag får en före detta kändis att sucka och fråga om det är möjligt att medelst rosévin supa sig till minnesförlust.
Jag avstår från att påpeka att det i en tid då nära nog samtliga politiker - från vänster till höger - försöker lura i oss att det är ett utpräglat svenskt beteende att ta i hand, undvika att ofreda kvinnor och vara snäll mot djur finns fler skäl än Jimmie Åkesson att vilja dricka sig till glömskans förlovade rike.
Cirka 1 750 organisationer ... runt 3 800 evenemang ... ”Malmös tre skolförvaltningar anordnar seminarier” ...”Rikshem har lägenheter i Haparanda”...
Få lyssnar. Framför allt inte journalisterna. Detta är partiledarnas show. Det är för dem tidningar, radio och tv har släpat sig till Visby.
Är Almedalen, som vissa hävdar, ett ”elitistiskt mediejippo”? Ja, i någon mån. Men det är inte hela sanningen.
För några år sedan träffade jag Cecilia Andrén Nyström, grundare av den ideella organisationen Futebol dá força, i Visby. Hon var här för att hon som okänd 21-årig kvinna var nästan chanslös att få kontakt med ledande politiker och näringslivs- höjdare resten av året.
Andrén Nyström nätverkade, knöt kontakter och nådde ut med sitt projekt, att med hjälp av volontärer i Moçambique locka unga flickor att spela fotboll. Och därigenom försöka stärka deras självförtroende och diskutera värderingar och sex med dem.
När vi pratar igen berättar hon att Facebook på morgonen upplyst om att det är på dagen tre år sedan min text om hennes arbete publicerades.
Verksamheten finns numera från Boden i norr till Växjö i söder och i tre andra länder. ”Målet är att existera på alla kontinenter”. Globalt spelar just nu runt 6 000 flickor.
Det är lätt att raljera över Almedalens galenskap. Jag har just gjort det. Men här sker faktiskt även någonting viktigt.