Ett oundvikligt val mellan pest och kolera

Kärnkraftverket Grafenrheinfeld i Tyskland, som lades ner 2015.

Om klimatutsläppen snabbt ska ner till acceptabla nivåer väntar ett antal svåra beslut.

Borde inte exempelvis Tyskland förlänga livstiden för sina kärnkraftverk och i stället snabba på nedläggningen av den smutsigare kolkraften?

Inte bara tyskarna står inför det oundvikliga valet mellan pest och kolera.

De gröna partiernas kraftiga framgångar i EU-valet visar att klimatfrågan står mycket högt på EU:s dagordning. Kanske allra överst.

Lyssnar man på expertisen så måste koldioxidutsläppen ner kraftig med nästan omedelbar verkan för att inte vår planet ska drabbas av stora höjningar av havsnivån, gigantiska flyktingströmmar och en kraftig ökning av extremväder. För att nämna några skräckscenarier.

Tyskland är ett av de länder som satsat hårdast på förnybar energi men ändå misslyckas med att nå sina klimatmål.

Skälet heter kolkraft. Brunkol är ett av de energislag som smutsar ner allra mest. Ändå är planen att kolet ska avskaffas först 2038.

Vi får blicka mot Japan för att hitta förklaringen.

Efter kärnkraftolyckan i Fukushima 2011, orsakad av ett jordskalv med efterföljande tsunami, beslöt förbundskansler Angela Merkel mer eller mindre över en natt att lägga ner all kärnkraft i Tyskland till år 2022. För ovanlighetens skull lär sig Merkel styras av sin spontana magkänsla i stället för att noga pröva alla argument. Ändå, eller kanske just därför, fick hon folkligt stöd för det drastiska beslutet.

Vad är värst?

Följden blev att Tyskland plöjde ner enorma summor i att bygga och utveckla förnybara energikällor som vind och sol.

Oproportioneligt stora enligt den tyska motsvarigheten till Riksrevisionsverket.

Till en början gick det väldigt bra men nu har utbyggnaden stagnerat. Folk vill inte ha vindkraftverk på varje bakgård.

Ett annat problem är att dessa energikällor fluktuerar enormt. När solen lyser och det blåser rejält så är det toppen. Men för att industrin ska få energi i vindstilla och gråmulet tvingas Tyskland att elda i kolkraftverk som släpper ut stora mängder koldioxid.

Nu ställs frågan på sin spets. Vad är värst? Kärnkraften med sina olycksrisker och sitt radioaktiva avfall men utan koldioxidutsläpp eller kolkraftverken som accelererar klimathotet?

Tyskland har ett val. Man skulle kunna senarelägga avvecklingen av kärnkraften och i stället stänga så många kolkraftverk som energiförbrukningen medger. Därmed skulle koldioxidutsläppen minska kraftigt.

Mer akut

Hundra polska miljöforskare vädjade nyligen i ett öppet brev till Tysklands regering att skjuta upp kärnkraftsavvecklingen.

Merkel närmar sig slutet av sin karriär som förbundskansler. Efter socialdemokraternas usla resultat i EU-valet är det många som ifrågasätter om de ska fortsätta regera ihop med Merkel. Den bräckliga koalitionen kan kollapsa när som helst. Efter ett nyval behöver ingen känna sig bunden av Merkels beslut om kärnkraftavveckling.

Inte bara Tyskland står inför detta oundvikliga val mellan två usla alternativ. Kärnkraften är potentiellt farlig men är inte klimathotet mer akut?

I Frankrike fattade president Emmanuel Macron nyligen ett beslut rakt motsatt Merkels.

Stängningen av en rad kärnkraftverk skjuts fram från 2025 till 2035 för att landet ska bli klimatneutralt till 2050.

Inte samma misstag

– Jag vill inte idolisera kärnkraften men min första prioritet är koldioxidutsläppen och klimathotet, säger Macron, enligt Politico. När Tyskland beslöt stänga sin kärnkraft ökade de samtidigt kraftigt sina utsläpp från kol. Det var inte bra för planeten. Jag tänker inte göra samma misstag.

Ett antal ytterligare länder skulle kunna minska klimatutsläppen om de förlängde livstiden för sina kärnkraftverk.

Till dessa hör Sverige.

Att bygga ny kärnkraft tar i snitt minst tio år, enligt FN:s klimatrapport. Därför en tveksam utväg. Men att förlänga livstiden för redan existerande kärnkraft får omedelbar effekt och är klart mer ekonomiskt.

Många miljövänner vill inte välja mellan kärnkraft och klimatutsläpp. De anser att kärnkraften är så farlig och dyr att vi bör avstå från den även om den är fri från koldioxidutsläpp.

Frågan är vilken förankring den inställningen har i verkligheten. Så länge det inte går att på ett enkelt och billigt sätt lagra sol- och vindenergi blir det svårt för många länder att få ner utsläppen helt utan draghjälp från kärnkraften.