Tala ut om dina sexuella fantasier och vem du vill ligga med
Vi måste tala mer om mäns sexuella fantasier, tutar Dagens Nyheters kulturbilaga i ett innerligt samtal mellan författaren Åsa Kalmér och reportern Jesper Andersson.
Jag har aldrig tänkt på den saken förut men det kanske är viktigt och angeläget att få veta att ens manliga vänner drömmer om att få lägra en frälsningssoldat, smiska tanten i charkuteridisken och se fröken i tredje klass naken – hon som var så vacker för 30 år sedan.
Åsa Kalmér har intervjuat 21 män om deras sexuella erfarenheter och fantasier som ”ofta är normöverskridande”. Kommersiellt låter det som en bra idé. Sex säljer alltid. Innan jag ens skrivit klart den här texten funderar jag redan på rubriken, det är en allmän sanning i min bransch att ordet sex i rubrik ökar antalet klick.
Vid närmare eftertanke säljer inte sex alltid. Jag har för mig att en bok om porrindustrialisten Berth Milton blev en stor flopp för några år sedan, antagligen för att potentiella köpare hade sin uppfattning klar, karln är ett äckel och mer behöver man inte veta.
Åsa Kalmér ”menar att om vi börjar prata om våra sexuella erfarenheter och fantasier, kan det hjälpa oss att förstå oss själva”, rapporterar DN.
I så fall glömmer hon en viktig detalj, att en gentleman aldrig diskuterar sina sexuella erfarenheter eftersom diskretion är en hederssak. Men hon kanske inte vänder sig till gentlemän.
”Det känns som i en perfekt värld skulle vi redan prata om de här sakerna”, inflikar kulturreportern och författaren kan inte annat än att hålla med. Hon säger att det finns ett uppdämt behov hos män att prata om sina fantasier.
Jag antar att boken anses originell eftersom den får så stort utrymme. I själva verket ingår den i vår tids största plåga tillsammans hyllningar av normöverskridande beteenden. (I samma ögonblick som ett normöverskridande hyllas av samhället har det nämligen blivit norm.)
Att tala ut är den nya normen. När jag googlar på frasen ”tala mer om” hoppar dessa uppmaningar fram:
- Tala mer om ras och vithet.
- Tala mer om nedrustning.
- Tala mer om digital mötesetikett.
- Tala mer om klass.
- Vi måste våga tala om livet. Och döden.
- Tala mer om livsfrågorna.
- Tala mer om biståndet.
- Tala mer om Jesu återkomst.
- Tala mer om orken.
- Tala mer om skolan och kommunerna.
- Tala mer om träning vid knäartros.
- Tala mer om cybersäkerhet.
- Tala mer om relationsvåld.
- Tala mer om mental hälsa.
- Tala mer om säkerhet i moderna installationer.
- Tala mer om ekonomi.
- Tala mer om kulturen i samhället.
- Tala mer om digitalisering.
- Tala mer om det som är svårt.
- Tala mer om missfall.
- Tala mer om att forskningsresultat baserade på studier av samlingar behöver bli enklare att hitta och återanvända.
- Tala mer om vikten av demokratin.
- Tala mer om din framtida karriär.
- Tala mer om skor.
- Tala mer om narkotikaskam.
- Tala mer om organdonation.
- Tala mer om Åby World Grand Prix.
- Tala mer om de fördelar ett hållbart samhälle kan erbjuda.
- Tala mer om ”varför”.
- Tala mer om vad bildning är.
- Tala mer om de områden som verkar vara jobbigare för dig.
Det saknas alltså inte samtalsämnen i vårt land. Ständigt uppmanas vi att prata, prata, prata – och inte ens det räcker: vi ska prata mer, mer och åter mer!
I stället bör vi tala mindre.
Behåll dina fantasier för dig själv! Ingen är intresserad av att du drömmer om grannfrun och Kim Kardashian.
Vi bör införa den stoiska tystnadens dag, det svårtolkade hummandets vecka och inpränta i alla gossar att man aldrig, aldrig recenserar den kvinna man kysst.
Gamla rejäla självklarheter för värdiga män och kvinnor. D e t vore en verkligt normbrytande befrielse i vårt sönderpladdrade samhälle.