Filmbranschen befolkas av principlösa ynkryggar
Under Metoo-kampanjen spred kvinnan dramatiska uppgifter om att regissören Ulf Malmros skulle ha våldtagit henne för 26 år sedan.
Igår dömdes hon för grovt förtal.
Rättvisans kvarnar maler långsamt, men beslutet i Nacka Tingsrätt kommer troligen att följas av flera liknande domar mot dem som begick förtalsbrott i samband med Metoo.
De möttes en sommarnatt för 26 år sedan och hamnade i säng hemma hos henne. Sedan hände ingenting och tiden gick. Hon gjorde aldrig någon polisanmälan.
Av en slump träffades de på en branschfest och talade normalt med varandra bara några veckor innan hon kom med grova anklagelser mot honom i tre “hemliga” Facebook-grupper med tusentals följare. En detalj i berättelsen som går att kontrollera stämmer inte. De arbetade inte på samma arbetsplats. Kvinnan vädjade också i Facebook-grupperna efter fler exempel på att Malmros betett sig illa, men fick inga.
Malmros blev fullkomligt överraskad när han fick veta vilka uppgifter som spreds. Han har skrivit detaljerade dagböcker i alla år och kunde minnas natten väl. Jo, de hade frivilligt sex. Det var misslyckat, av någon slags artighet hade han till och med stannat längre än han ville på förmiddagen.
Han polisanmälde kvinnan för grovt förtal. Ärendet lades ned. Advokat Sargon de Basso överklagade nedläggningsbeslutet för Malmros räkning och en åklagare tog upp fallet.
Under rättegången hävdade kvinnans försvarare att det var en förmildrande omständighet att anklagelserna kommit i “hemliga” Facebook-grupper. De Basso ansåg det motsatta - Malmros hade ju ingen möjlighet att svara i de grupperna - ett resonemang som domstolen också tog till sitt. Och mitt under rättegången stoppade försvaret självt fyra av de personer som skulle vittna till kvinnans fördel. De första hade, trots att de var edsvurna, inte gjort något trovärdigt intryck.
Domstolen har inte gjort någon bedömning av vad som hände den där natten för 26 år sedan. Den har prövat om kvinnan har gjort sig skyldig till förtal. Och den dömer henne för grovt förtal och menar, med tanke på konsekvenserna för Ulf, att brottet har “ett straffvärde på fängelsenivå. Enbart böter är alltså inte en tillräckligt ingripande påföljd”.
I det fortsatta resonemanget menar domstolen dock att kvinnan inte kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet och ger henne villkorligt. Hon får låga dagsböter, 3 000 kronor, eftersom hon inte har någon inkomst. Till Malmros ska hon betala 60 000 kronor i kränkningsersättning, ett högt belopp i sammanhanget (det kan vara lägre för grov misshandel).
Domen kan överklagas, men om/när den vinner laga kraft kan Malmros ha möjlighet att, förutom kränkningsersättningen, stämma kvinnan för de ekonomiska förluster hon orsakat honom.
Sanningen är nämligen att uppdragsgivarna stod på kö innan kvinnan spred uppgifterna om Malmros. Sedan dess har han inte fått ett enda jobb.
Film- och tv-branschen befolkas tyvärr i hög grad av principlösa ynkryggar.