Släpp era kalasgalna egon för barnens skull

Det finns en miljon prima skäl till att ­inte skaffa barn men just för tillfället är det jag känner starkast för följande: barn fyller år.

Inte för att vara tant, men när jag var barn betydde ­kalas tårta i grupp och fiskdamm med russinpaket.

Man käkade glass på tallrik med ljus i (det hette glasstårta) och den som fyllde år fick för en dag känna sig speciell. Det ska alla få göra på födelsedagen.

Ibland fick man en burk slajm i present, eller en fin snäcka från havet. Min granne på gården, vars pappa drack, gav en mandarin med soligt leende ­ritat på för de hade ingen riktig present, men självklart skulle hon vara med. Då för tiden var födelsedag något alla hade råd och möjlighet att fira. Lämpligt, eftersom alla barn fyller år.

Nu såg jag bilder från några bekantingars förberedelser inför deras avkommas kalas.

Där skulle det ­ridas ­ponny. Det vankades efterrättsbuffé, femkamp och ­poängpromenad med ­fina priser. Hela himmelriket ­inramades av handvikta pompoms som förberetts i veckor.

”­Bara det bästa är gott nog!” till en liten som vi får förmoda älskar småhästar och särskilt bett om pappersbollar i gråskalor och ­lavendel. Det gjorde barnet rätt i. Barn ska kräva orim­liga saker, särskilt när de fyller år. Det orimliga är eventuellt när dom får det. Och när det blivit standard.

I dag är det normala att ha barnkalas på lekland, berättar en forskare i barnfattigdom vid Uppsala Universitet.

Såna events kostar i runda slängar 3 000 kronor. Till dessa partyn kommer man inte med någon inslagen ­citrusfrukt i present, nej ­genomsnittet är i dag 160–210 kronor för en liten generisk ­fölsegåva i rosa eller blått. Samma forskare berättar om barnen som måste tacka nej för att de inte har råd att bjuda igen, eller köpa present.

Jag har som noterats inga barn så förhoppningsvis kan jag säga det här utan att kasta sten i eget partytält. Föräldrar, ni har blivit kalasgalna.

Skärp er. Släpp ert ­instagramivriga ego. Snacka ihop er i plugget och sänk ribban gemensamt.

För medan ni har kalas med ponny sitter barn ­hemma som inte får känna sig speciella på sin egen födelse­dag för att deras föräldrar inte har råd. Det är faktiskt bara kras.

Följ ämnen i artikeln