En glassig sommar utan rån är alle-mans-rätt

Glassen är en del av vår själ och identitet, lika självklar för oss som allemansrätten. 

Har du stulit någon glass i sommar? Det verkar vara sånt folk gör nu för tiden, den här sommaren har ordet glassrån fått en helt ny innebörd. Lokalblaskorna från Luleå i norr till Trelleborg i söder har fyllts med rubriker om glasskiosker, kaféer, bensinstationer, mataffärer och restauranger som har rånats på glass de senaste veckorna.

Det intressanta är att de flesta glassrånen jag läst om har en gemensam nämnare, förutom glassen förstås. Nämligen att tjuvarna b-a-r-a stjäl glassen, inget annat. 

Kontanter har lämnats kvar i kioskkassor, drycker och godsaker har varit orörda i kaféerna.
I Ljungby gjordes inbrott i en elektronikaffär men tjuvarna tog bara med sig glassen och lät alla dyra prylar vara. I Vimmerby kånkade tjuvarna i stället med sig själva glassmaskinen.

Kanske säger det något om oss svenskar och vår relation till glass. Glassen är en del av vår själ och identitet, lika självklar för oss som allemansrätten. 

Kineserna må ha uppfunnit glassen för tvåtusen år sen och vi må ha lånat själva ordet glass från franskan, men när det kommer till att faktiskt äta den slår vi dem och i stort sett alla andra länder med hästlängder. Enligt statistiken äter vi tolv liter glass per capita om året, vilket är fjärde mest i hela världen.    

Nya Zeeland, USA och Finland hamnar före oss i glasstatistiken, men när jag googlar hittar jag inga rapporter om rån i de länderna där folk bara stjäl glass och lämnar kvar allt annat. Kanske är glassrånen ett tecken på att svenskar ser glassen som en allemansrätt, något som ska räcka till alla?  När tidningsrubrikerna braskar om hur glasstillverkarna inte hinner med den rekordstora efterfrågan den här varma sommaren, och varnar för glassbrist, blir därför många desperata. Tar den glass de kan komma över innan det är för sent (men bara glassen, inget annat som de inte har rätt till).

Jag berättade om det här för några utländska kollegor och de tyckte alla att det var lite gulligt, hur vi svenskar älskar glass och hur försynt vi rånar till oss den. 

Men ett rån är ett rån, fråga den som drabbas. Och ett glassrån drabbar inte bara den stackare som äger kiosken, kaféet, elektronikaffären eller vad det nu må vara, det drabbar alla oss andra som blir utan glass. Som blir utan svensk sommar.

För det fascinerande är att vi svenskar äter nästan mest glass i hela världen och att vi äter nästan all den glassen på sommaren. Glassen är vårt måttliga (vi är ju svenskar) sätt att fira livslusten som kommer med solen, njuta lite försiktigt dekadent (vi är det enda landet i världen som har gjort ett verb av det, glassa!) av ledigheten. 

Vi hissar inte flaggor i trädgårdarna som i andra länder, vi går på gatorna och viftar med glasspinnar och strutar i vår gemenskap.

Glassrånen är ett hot mot den gemenskapen, mot hela den svenska sommaren. Därför vädjar jag, för allas skull – stjäl ingen mer glass i sommar. 

Kolla in min instagram för tips om hur du kan få glassen att räcka längre i stället, till exempel simglass, glasspålägg och glassvarnare…

 

Följ ämnen i artikeln