Unik rättegång mot nazister kan ge svar på viktiga frågor

Är de svenska nazisternas symboler olagliga?

Den principiellt viktiga frågan ska prövas i en unik huvudförhandling som inleds i Göteborgs tingsrätt i dag.

Det är det patetiska försök till demonstration som högerextrema Nordiska motståndsrörelsen ägnade sig åt under bokmässan 2017 som två år senare är föremål för rättslig prövning.

Nazisterna hade fått tillstånd att genomföra en marsch, men de hann inte ens fram till startplatsen innan den var över.

De försökte sig nämligen på en attack mot motdemonstranterna, vilket inte uppskattades av polisen. Extremisterna stoppades, och efter ett par timmars skränande, huffande och puffande gav de upp och begav sig slokörat hemåt.

Kan landa i Högsta domstolen

Av de 16 personer som i dag ställs inför rätta i Göteborgs tingsrätt är hälften åtalade för våldsamt upplopp. Den delen av detta mål är en tämligen ordinär historia.

Juridiskt intressant i sammanhanget är en fråga som sannolikt kommer att vandra hela vägen upp till Högsta domstolen innan den besvaras slutgiltigt.

Gjorde sig nazisterna skyldiga till hets mot folkgrupp? Är kombinationen av tyrrunan, Nordiska motståndsrörelsens symbol, användningen av sköldar och hjälmar och slagord som "hell seger" sammantaget brottsligt?

Ett försök att straffrättsligt se till helheten borde ha gjorts betydligt tidigare, men bättre sent än aldrig.

Kan utgöra hets mot folkgrupp

För att förstå åklagarens tankegång krävs dels en historisk utflykt, dels en sammanfattning av vad juridiken hittills har kommit fram till i sammanhanget.

Tyrrunan, kvadraten som pekar uppåt, bars av Adolf Hitlers närmaste män och visade att de gått den beryktade Reichführerschule, en läroanstalt för massmord.

Efter genomgången undervisning i rasteori, militärträning och nazismens ideologiska grund fick nazisterna sy fast tyrrunan på vänster arm, strax ovanför armbindeln med hakkorset.

Justitiekanslern har tidigare kommit fram till att tyrrunan i sig inte är brottslig. Men det är av underordnad betydelse. JK är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott och brottet hets mot folkgrupp kan begås utanför dennes tämligen snäva juristdiktion.

Intressant i sammanhanget är även ett prejudikat från Högsta domstolen 1996. Juristerna på Riddarhustorget kom då fram till att bärande av även mindre kända symboler från nationalsocialismens 1930-tal kunde utgöra hets mot folkgrupp.

Drygt 23 år har gått sedan saken prövades och sedan dess har en hel del hänt. Dagens nassar håller sig inte med samma uttryck som gårdagens.

Intelligentare att straffa dem

Om Högsta domstolen någon gång i framtiden gör tummen upp för åklagarens resonemang bildas ett prejudikat som är av betydelse på fler plan.

Den ger polisen en tydlighet i allt från givande av demonstrationstillstånd till hur lagöverträdelser ska rapporteras.

Dessutom skickas en inte oväsentlig signal till de politiker som olyckligtvis inbillat sig att det går att lagstifta bort nazister: Det finns redan paragrafer som går att använda mot dem.

Socialdemokraterna har sagt sig vilja lagstifta mot rasistiska organisationer. Jag orkar inte ens tänka på vilka dörrar till framtida förbud av allehandla misshagliga sammanslutningar som öppnas på vid gavel med en sådan ordning.

Nazister upphör inte att vara nazister på grund av en lag. Intelligentare än att kriminalisera deras åsikter är att straffa dem då de begår brott.