Så fett torskade SD på Färöarna

I kväll: Sverige versus Färöarna. Tankarna går till en gammal story om SD av min journalistiska förebild Niklas Orrenius.

För fem år sedan var sex sverigedemokrater (bland annat Björn Söder, Linus Bylund, Mattias Karlsson och Erik Almqvist) på plats under Olavsvakan, Färöarnas nationaldagsfirande.

En hårdkokt karlakarl höll tal. Hans namn var Haraldur. Enligt myten åt han enbart torkad torsk, valspäck och torkat fårspäck, allt för att manifestera sin nationalism. Han ropade saker som att ”Foster­landet är allt” och SD-politikerna smälte.

Väl hemma skrev de en artikel i SD-kuriren. Talet beskrevs som ”det mäktigaste intrycket på hela resan, åtminstone ur strikt politisk syn­vinkel”.

Åter till idrotten. Få vet att örikets största fotbollsframgång togs på svensk mark.

Året var 1990. Färöarna skulle göra sin första internationella kvalmatch genom tiderna. Matchen spelades på Landskrona IP då gräsplaner inte ­existerade i lilleputtlandet.

Österrike stod för motståndet. Samma sommar hade laget spelat VM i Italien. Lagets anfallsstjärna, Toni Polster, raljerade på presskonferensen: ”Vi vinner med 10–0!”

Verkligheten blev en annan. ­Färingarna stretade emot och efter en timme hände det.

Mittfältaren Torkil Nielsen – trähandlare och schackspelare – vann ett motlägg, smet undan en glidtackling och tofflade in bollen i mål. Spelarna firade TV-pucken style och den färöiske kommentatorn skrek: ”TORKIL SKORAR!!!”

Sedan brände han av ett oxtokigt glädjeepos som hade fått Lasse Granqvists klackreferat från 2004 att framstå som en stammande toy­pudel.

Matchen slutade 1–0 och färingarna jublade. Skolor och arbetsplatser höll stängt dagen efter för att alla skulle kunna fira sina hjältar. På årsdagen, den 12 september, visas matchen fortfarande i repris på färöisk tv.

Bragden är som Sveriges VM-brons 1994. När vi minns midsommarnattsdrömmen i Pontiac Silverdome minns färingarna målvakten Jens Martin Knudsens vita toppluva.

Det är därför jag älskar fotboll. Med den kan vi göra nutidshistoria. Vi ska värna våra traditioner, men aldrig stanna. Behålla vår rastlöshet och skapa nya gemenskaper. Inte ­drömma om ett Sverige som aldrig har funnits.

Hur det gick för SD-höjdarna? ­Deras hyllningar hamnade på förstasidan i Färöarnas största tidning, Dimmalætting. Tidningen gjorde narr av Sverigedemokraterna.

De hade inte förstått att Haraldur var en satir, skapad av vänsterpolitikern och komikern Sjúrdur Skaale.

”Med figuren Haraldur driver jag med precis det slags övernationalistiska personer som finns i Sverigedemokraterna. Det är tragiskt och komiskt att de tog honom på allvar”, sa Sjúrdur Skaale.

1984

Källan, Edward Snowden.

Avslöjandet om USA:s ­digitala övervakningsprojekt, Prism, ställer frågan på sin spets: var går gränsen för maktens ständiga hänvisande till ”rent mjöl i påsen”-­klyschan? Antar att George Orwell vänder sig i graven.

783

De förlorade barnen av Jens Mikkelsen och Katia Wagner

Så många flyktingbarn är försvunna från samhällets radar. Men svenska myndigheter blundar. Katia Wagner och Jens Mikkelsen har spårat några av barnen och berättar nu deras historier. ”De förlorade barnen” är en av årets viktigaste reportageböcker.

Följ ämnen i artikeln