Well played, Birgitta, well played
Glöm att Birgitta Ed bar en prästskjorta under Nato-toppmötet i Vilnius. Vi har viktigare plagg att diskutera! Över den svarta skjortan med vit krage bar Ed en orange-mönstrad klänning från det svenska modemärket Rodebjer. Klänningen är en del av en ny kollektion med mönster av ingen mindre än konstnären Carl Johan De Geer. En konstnär vars verk 1967 beslagtogs och eldades upp av polis, en konstnär som dömdes för att ha uppviglat och skymfat svenska och utländska risksymboler.
Vilken märklig slump, att det är just den här konstnärens mönster Birgitta Ed väljer att bära just den där dagen?
Ett av konstverken som beslagtogs föreställde den amerikanska flaggan, men där hade stjärnorna ersatts av hakkors och under flaggan hade De Geer skrivit “USA MÖRDARE”, som en protest mot Vietnamkriget. Det andra, idag ikoniska, konstverket föreställer en svensk flagga som brinner och texten: KUKEN. Ovanför flaggan: SKÄNDA FLAGGAN, VÄGRA VAPEN, SVIK FOSTERLANDET, VAR ONATIONELL. Ett liknande verk beslagtogs också, där stod vapen-vägran och mördandet i fokus.
Om Birgitta Ed nu prompt ska tvingas le sig igenom ett militärt toppmöte där politiska ledare möts för att absolut inte vägra vapen, svika fosterlandet, skända flaggor och vara onationella, så finns det väl inget bättre sätt att protestera än att bära just den där klänningen? En tyst protest så elegant att den nästan gick oss förbi.
I samband med Nato-debatten har De Geers konst återaktualiserats, dels som en symbol för yttrandefriheten, och inte minst när vänstertidningen Flamman utlyste en satirtävling som gick ut på att håna Turkiets president Erdogan. Med en nyversion av De Geers “Skända flaggan” ville de locka deltagare. Och det gjordes med konstnärens välsignelse. I en intervju med Kulturnyheterna i SVT sa De Geer: ”Jag hoppas att våra sabotage får avsedd verkan. Vi vill inte ingå i en kärnvapenallians”.
Man kan tro att Birgitta Eds klädval var just en slump, men att ta det för givet vore att förminska henne. Det ska mycket till för att man ska missa att 5000-kronors klänningen man drar över huvudet är signerad en svensk, framgångsrik konstnär.
Klädernas ställning i politiken har alltid varit stark. När Per Schlingmann bad Moderaterna kasta pärlhalsbanden efter valet 2006 så var det en central del av det “nya” Moderaterna blev. För Miljöpartiet har avsaknaden av stickade koftor och gummistövlar varit viktig för att bredda och modernisera partiet. Och alla minns väl Ebba Buschs jacka under ett EU-mötet i Jukkasjärvi?
Nu är Birgitta Ed förvisso inte en politiker, men i många sammanhang har hon möjlighet att agera politiskt. Det här är inte USA, vi har inga first ladies, men Ed är det närmaste vi kommer. Jag undrar vad Erdogan skulle tycka om tilltaget, medvetet eller ej från statsministerhustruns sida. Well played, Birgitta, well played.