Gå inte på propagandan om den korslösa kyrkan

Det handlar egentligen varken om vintermust, kyrkkors eller Kalle Anka

Nyss var det vintermusten. Sen kom en julkyrka utan kors.

Kritiken mot Rusta följer ett välbekant mönster: felaktigheter sprids som sanningar, upprördheten gror i Facebookgrupper och extremhögern försöker lura i oss att julen är hotad – igen.

Allt började med ett Facebookinlägg från journalisten Nuri Kino, även engagerad för kristna minoriteter i Syrien, där han berättade att ”tre av varandra oberoende personer” hört av sig eftersom de känt obehag inför lågpriskedjan Rustas korslösa dekorationskyrka.

Att förföljda irakiska kristna har hemska erfarenheter av bortplockade kors, kan man förstå.

Konstigare var att många människor i det sekulära Sverige, där kyrkbänkar allt oftare gapar tomma, plötsligt blev rosenrasande.

Att lågpriskedjan Rustas juldekoration saknar kors, har väckt raseri hos vissa.

 

Snart spreds nyheten om Rustas censurerade julkyrka som en löpeld. Särskilt av invandringskritiska sajter och högerextrema debattörer i sociala medier, där de anklagade butiken för att lägga sig platt för ”islamismen” och utarma vårt svenska kulturarv.

För dessa mörka krafter spelade det naturligtvis ingen roll att butikskedjan förklarade att det blivit ett missförstånd. Miniatyrkyrkan hade nämligen aldrig haft något kors på de där snötäckta tornen.

Inte heller spelar det för nätets gaphalsar roll att korslösa kyrkor knappast är en ovanlig syn i Sverige – den som brukar benämnas som vår äldsta, Herrestads kyrka i Östergötland, saknar till exempel kors. Såväl Visbys som Strängnäs anrika domkyrkor pryds i stället av tuppar på toppen.

 

Men det handlade ju aldrig om att värna vårt kulturarv.

Det handlade inte heller om vintermusten, Kalle Anka eller att Ikea inför kommande högtider säljer röda, skidåkande nissar utan att uttryckligen kalla kollektionen för ”Jul”.

Allt detta utnyttjas bara som rekvisita i konspirationen kring ”war on Christmas”, en årlig amerikansk tradition ända sedan antisemiten Henry Ford på 1920-talet försökte sprida lögner om att judarna stoppat de kristna julkorten.

Julkriget har under senare år tagits upp av president Trump och andra republikaner i USA, som pekar ut pk-vänstern som julsabotörerna. Och budskapet sprids ofta via oss i medierna, motiverat med att det faktiskt pågår en ”debatt” eller ”kritikstorm” kring en ny must, luciafirandet eller plastiga juldekorationer.

Självklart finns nu på flera håll i svenska medier även stora rubriker om raseriet mot Rustas julkyrka. 

”Har ni haft den här kyrkan, fast med ett kors, i ert sortiment förut?”, frågar SVT:s reporter Rustas presstalesperson och tonen är seriös, som om det vore ett stenhårt avslöjande på gång, ett scoop kring hur affärskedjan sågat bort kors i mängder. Rusta ställs i intervjun även till svars för att man inte erbjuder Jesusfigurer.

I själva verket är det bara ett spel, alla kan ju se med egna ögon att Rustas hemsida är fullkomligt översållad med helt vanliga svenska julgranar, adventsljusstakar, stjärnor och tomtar, och att julkommersen i samhället blir större för varje år.

Vi borde veta bättre än att låta oss luras, igen.