341 domare i upprop till regeringen i dag
I dag skickas domarupproret till justitieminister Gunnar Strömmer.
341 jurister beskriver sin arbetssituation som ohållbar och varnar för att rättssäkerheten är hotad.
”Ett rop på hjälp”.
Så dramatiskt uttrycker sig de 239 ordinarie domare och 102 jurister som just nu går igenom domarutbildningen i det brev till regeringen som skickades klockan 14.11 idag.
Om det är många eller få som har skrivit under ligger i betraktarens öga, men de utgör drygt 20 procent av landets samtliga domare.
Det går med andra ord med fog att påstå att oron över tillståndet vid landets tingsrätter, hovrätter och andra domstolar är utbredd.
Juristerna inleder sin skrivelse, som Aftonbladet tidigare har berättat om, med att beskriva sin arbetssituation som ”oerhört ansträngd”.
Många arbetar under hög press och kvällar och helger går åt till att skriva domar och andra avgöranden.
”Situationen är ohållbar. Vi utsätter oss dessutom för allt större säkerhetsrisker och på många ställen i landet är den fysiska arbetsmiljön nedprioriterad.”
Det finns siffror som stödjer deras argumentation:
°59 procent av domstolarna klarade inte regeringens mål rörande handläggningstider år 2021. I hovrätten är motsvarande siffra 80 procent för mål som inte kräver förtur.
°År 2017 var antalet inkomna brottmål till tingsrätterna 90 488 stycken. Fem är senare var det 122 840.
°Under samma tid blev antalet domare 6,8 procent fler, att jämföra med de 24 procent som åklagarna ökade med.
°Arbetsbelastningen vid förvaltningsrätterna och kammarrätterna har ökat kraftigt.
Samtidigt är intresset för att bli domare svagt. Domstolarna toppar i och för sig listan hos juriststudenter över attraktiva arbetsplatser, men det är ett intresse som svalnar under resans gång.
Det första steget mot domarbanan efter universitetet är att tjänstgöra som notarie. Åren 2022/2023 fanns det fler notarieplatser än vad det fanns sökande.
Och inte minst med tanke på att löneutvecklingen de senaste åren har avstannat, ser inte framtiden ljus ut.
Ytterligare tecken på att det blir än besvärligare framöver är utvecklingen med fler komplexa brottmål, sänkta nivåer för häktning som leder till fler förtursmål samt snabbare lagföring vid småbrott.
Och så har vi den de illa genomtänkta nya sekretessreglerna som ska träda i kraft 1 oktober. Alla förundersökningar måste granskas innan de lämnas ut. Domstolsverket har räknat med att 50-100 domare måste anställas bara för att göra detta jobb.
Domstolarna har i och för sig fått ökade anslag i den senaste budgeten, men de pengarna har slukats av höjda hyror och nya lokaler.
Nu är inte de upprörda juristernas verklighetsbeskrivning den enda sanningen.
Personer med insyn i verksamheten påpekar att Sverige är ett av de mest domartäta länderna i Europa.
Domstolscheferna, säger en källa, är ofta skickliga jurister, men inte sällan dåliga på att effektivt organisera en stor offentlig verksamhet.
Med det sagt bör Gunnar Strömmer ta domarnas krav på ett möte med honom på största allvar.
Dessa röststarka upprorsmakares missnöje riskerar annars bli en het politisk potatis.