Carl-Henrik Svanberg var kung i oljeriket – nu vägrar han prata
De multinationella oljejättarna säger att de är bekymrade för klimatet. I viktiga internationella tidskrifter brukar de ha annonser där de säger att de är med oss – den breda allmänheten, anständiga politiker, FN, vetenskapsmän – alla vi, den överväldigande majoriteten av världens människor, som fruktar en klimatkatastrof.
De säger en sak och gör något annat.
En brittisk tankesmedja har kartlagt var oljejättarna lägger sina pengar på reklam och lobbying. BP, Exxon, Shell, Chevron och Total investerade över en miljard dollar, tio miljarder kronor, i insatser för att vilseleda allmänhet och beslutfattare, enligt tankesmedjan InfluenceMap.
Det övergripande syftet var att stoppa bindande regleringar mot utsläpp av växthusgasen koldioxid och att upprätthålla allmänhetens stöd för oljeindustrin.
Sådana här rapporter är ibland besvärliga att greppa. De innehåller många siffror och uppgifter men blir nästan abstrakta. Oljejättarna är så stora att de är som stater, men slutnare och svårare att förstå. BP har 74 000 anställda i 70 länder. År 2018 uppgick bolagets intäkter till 304 miljarder dollar. Det är betydligt mer än Finlands bruttonationalprodukt, summan av alla varor och tjänster som produceras i landet. Den är 252 miljarder dollar.
I oljeriket BP var en svensk kung. Carl-Henric Svanberg. Han kom från Ericsson och valdes till styrelseordförande i BP, en av världens mäktigaste industriposter.
Där tronade han i nio år, fram till sista december 2018.
För den svenska allmänheten är väl Svanberg i dag mest känd för att vara styrelseordförande i Volvo. Och för att han köpt ett ”townhouse”, ett privathus på Östermalm i Stockholm, för 120 miljoner kronor.
På BP tycks han ha gjort ett strålande arbete. Förra året producerade bolaget motsvarande 3,7 miljoner fat olja per dag. Det var den största produktionen sedan 2010, året då Svanberg blev ordförande. Under Svanbergs ledning satte bolaget målet fyra miljoner fat per dag år 2020.
Det är kanske bra för BP:s aktieägare. Men det är inte bra för världen. Vi befinner ju oss mitt i en existentiell kris, vi kan inte fortsätta att leva i det oljebaserade samhället.
Rapporten från InfluenceMap illustrerar denna konflikt mellan jakten på tillväxt och profit och den nödvändiga omställningen.
Oljejättarna säger alla att de bryr sig om vår framtid, att vi måste sänka utsläppen av växthusgaser. Samtidigt gör de något annat. ExxonMobil, till exempel, agerade aktivt för att så tvivel om klimatförändringarna, skriver InfluenceMap. Ungefär som tobaksbolagen sådde tvivel om cancerfaran. När inte det höll längre bytte oljebolaget taktik. Man betonade i stället att jobben hotas av åtgärder mot klimatförändringarna.
Oljebolagen säger att de forskar i ny teknik som ska resultera i lägre utsläpp. Men bara tre procent av deras investeringar går till sådana projekt, skriver InfluenceMap.
Ibland motarbetar de direkt åtgärder som ska sänka utsläppen av koldioxid. Förra året skänkte BP 13 miljoner dollar till en kampanj som framgångsrikt stoppade skatt på koldioxid i den amerikanska delstaten Washington, skriver InfluenceMap.
Carl-Henric Svanberg är en av få personer som namnges i rapporten. 2016 sa han att BP stödjer ett ”stärkande” av klimatlagstiftning. Men 2018 tackade BP Trumpadministrationen för att den avreglerade oljeindustrin.
Jag är övertygad om att Carl-Henric Svanberg är en rekorderlig karl. Han är uppenbarligen också intelligent, både civilingenjör och civilekonom.
Därför vore det intressant att höra hur han ser på dessa frågor. En multinationell jättes intressen kontra det globala klimatet. Individens ansvar i en organisation. Hur ska vi lösa klimatkrisen.
Men Carl-Henric Svanberg låter hälsa att han avgått som styrelseordförande i BP och anser att det vore fel att kommentera den kritiska rapporten.
Han hänvisar till BP:s pressavdelning.