Därför har det blivit farligare att vara svensk

Med tanke på att de två som dödades var iklädda svenska landslagströjor får man förmoda att dådet var riktat mot just svenskar.

Det har blivit farligare att vara svensk ute i världen.

Förr var det ofta en fördel att kunna vifta med ett svenskt pass.

Koranbränningar och påståenden att den svenska socialtjänsten kidnappar muslimska barn har ändrat på det.

Fortfarande vet vi inte helt säkert vad som var motivet bakom dödsskjutningarna i Bryssel. Eftersom gärningsmannen är död får vi kanske aldrig veta det.

Men med tanke på att de två som dödades var iklädda svenska landslagströjor får man förmoda att dådet var riktat mot just svenskar.

Det är bara två månader sedan som Sverige höjde terrorhotnivån till den näst högsta. Säkerhetspolisen uppgav att det inte fanns något specifikt hot mot Sverige utan att det mer handlade om att den allmänna hotbilden hade höjts av flera skäl.

Ett av dem är de återkommande koranbränningarna i Sverige som till slut gav eko i den muslimska världen.

Demonstrationer hölls i en rad muslimska länder där svenska flaggor brändes. Ofta underblåsta av islamistiska grupper som försökte utnyttja situationen.

Islamiska konferensorganisationen, IKO, som organiserar 57 muslimska länder, krävde att Sverige skulle förbjuda koranbränningar. Det bidrog ytterligare till att sökarljuset riktades mot Sverige.

Längst gick hatet mot Sverige i Irak. Den svenska ambassaden i Bagdad stormades i mitten av sommaren på uppmaning av den radikale shiamuslimske politikern Muqtada al-Sadr. Det gick så långt att folkmassan satte eld på ambassaden. Irak utvisade den svenske ambassadören.

Att det aktuella dådet inträffade i just Bryssel är inte någon stor överraskning.

Hade högt anseende

Demonstrationerna påminde om de som skedde i en rad muslimska länder 2006 efter att satirteckningar föreställande profeten Muhammed hade publicerats i den danska tidningen Jyllands Posten. Den gången blandades Sverige, Norge och Danmark ihop. Den här gången är det mer specifikt mot Sverige som kritiken och hatet riktats.

En annan viktig underliggande faktor är den långvariga desinformationskampanj som pågått i sociala medier där Sverige pekats ut som ett land där socialtjänsten omhändertar barn från muslimska föräldrar på lösa grunder. Trots att anklagelserna är grundlösa har de fått stor spridning i den muslimska världen.

Sverige brukade vara ett land med relativt högt anseende i den muslimska världen. Inte minst efter att Sverige som första land inom EU 2014 erkände Palestina som stat.

Det har ändrats radikalt sedan koranbränningarna och desinformationskampanjen mot den svenska socialtjänsten. Den svenska regeringen har uppenbarligen misslyckats i sina försök att förklara för den muslimska världen varför den svenska yttrandefriheten innebär att vi måste tillåta koranbränningar.

I en opinionsmätning som i slutet av augusti genomfördes gemensamt av det irakiska institutet IIACSS och svenska Novus säger nästan 80 procent av tillfrågade irakier att de ser Sveriges som islamfientligt. Motsvarande siffra i en slumpmässigt utvald panel i Sverige var fem procent.

Bryssel ingen överraskning

På frågan ”tror du att svenska staten tar barnen av muslimska föräldrar för att motarbeta islam” svarar sex av tio irakier ja.

Med utgångspunkt från de siffrorna får man anta att liknande stämningar existerar i andra muslimska länder i Mellanöstern och Nordafrika, kanske till och med i muslimska länder generellt.

Men också i radikala islamistiska kretsar i Europas huvudstäder.

Det innebär ofrånkomligt att hotbilden för svenska medborgare i utlandet har höjts. Särskilt i fall där svenskar är lättidentifierade exempelvis genom att bära blågula tröjor eller vifta med den svenska flaggan.

Att det aktuella dådet inträffade i just Bryssel är inte någon stor överraskning. Den belgiska huvudstaden har länge, ihop med Paris, varit något av Europas terrorhuvudstad.

2014 dödades flera besökare på det judiska museet i Bryssel. Förövaren var en man av algeriskt ursprung, uppvuxen i Frankrike nära gränsen till Belgien. 

I de omfattande terrordåden mot bland annat nattklubben Bataclan i Paris 2015 hade flera av gärningsmännen kopplingar till Bryssel. Inte minst den som pekas ut som en av hjärnorna bakom dådet, Salah Abdeslam, en fransman uppvuxen i stadsdelen Molenbeek i Bryssel. En stadsdel som pekats ut som bas för radikaliserade islamister som svär trohet till Islamiska staten eller al-Qaida.

Tvingas se sig över axeln

2016 genomfördes omfattande terrordåd på tunnelbanan i Bryssel och mot huvudstadens flygplats. Bland dem som nyligen dömdes för dåden finns den svenske medborgare Osama Krayem. Han avtjänar redan ett 30-årigt straff för sin inblandning i terrordåden i Paris 2015.

Trots stora ansträngningar från belgisk polis och säkerhetstjänst att spränga islamistiska terrorceller visar gårdagens dåd att man inte lyckats fullt ut.

Polisen hävdar att den tunisiske gärningsmannen agerade helt på egen hand. Tillåt mig tvivla. Det visar sig ofta att bakom dem vi kallar ensamvargar finns personer som är inblandade på olika sätt.

Svenskar är inte vana att behöva se sig om över axeln när de befinner sig utomlands. Terrordådet i Bryssel har ändrat på det.