Tacka Vänsterpartiet för drottningtiteln, Victoria

I juni gifter sig kronprinsessan Victoria med Daniel Westling i Storkyrkan i Stockholm. Aftonbladets historieexpert Herman Lindqvist berättar historien om släkten Bernadotte – anfader för anfader. I dag: Victoria (f. 1977).

Kronprinsessan Victoria kommer med all sannolikhet att en dag bli Victoria I, Sveriges sjuttionde regent sedan Erik Segersäll som regerade för mer än tusen år sedan. Att just hon blir drottning kan hon tacka den svenska antirojalistiska vänstern för.

Då Victoria föddes den 14 juli 1977 hade hon ingen arvsrätt till tronen. Vi hade ännu inte kvinnlig tronföljd, en grundlagsändring var på väg, men hade ännu inte klubbats för andra och avgörande gången. Förslaget till ändringen kom från Thorbjörn Fälldins borgerliga regering.

Vänsterpartierna var emot kvinnlig tronföljd därför att de ”inte ville modernisera en så reaktionär ­institution”. Vänstern hoppades i själva verket att monarkin skulle självdö i brist på arvingar. Det fanns ju ingen kronprins.

Den 13 maj 1979 nedkom drottning Silvia med en son – Carl Philip. Monarkisterna jublade. Nu sköts kronprinssalut och då den nyfödde döptes i Slottskyrkan ställdes alla de symboler fram som anstod en kronprins och arvfurste, som Karl X Gustafs kronprinskrona från 1650 i guld, besatt med pärlor och ädelstenar. Efteråt visades den lille kronprinsen upp liggande i den över 350 år gamla Karl XI:s gyllene vagga.

Victoria hade fått nöja sig med Carl XV:s betydligt enklare vagga.

Då Carl Philip var sex månader gammal röstade Sveriges riksdag för andra och sista gången igenom ändringen av grundlagen som slutligen skulle ge oss kvinnlig tronföljd. Röstsiffrorna föll 165 för förslaget, 21 emot och 147 nedlagda röster.

Hade vänstern inte lagt ner utan röstat emot – så skulle Carl Philip behållit sin krona och Victoria i dag bara vara en ”vanlig” prinsessa utan arvsrätt. Med det nya förslaget, som ger arvsrätten till Carl XVI Gustafs barn och deras ättlingar i kronologisk ordning, vare sig de är prinsar eller prinsessor, förstärktes den svenska monarkin. Nu med tre arvsberättigade barn är tronföljden mer säkrad för ätten Bernadotte än den varit i flera generationer. Tack vare vänstern.

Jag har flera gånger frågat Victoria om hon nu, i vuxen ålder, talat med Carl Philip om det som hände med hans krona. Hon försäkrar varje gång att de aldrig berört frågan.

Annorlunda var det förr – under medeltiden var ­Sverige indraget i långa inbördeskrig då arvstvisterna ­rasade mellan kungliga ­syskon.

Victoria fick alltså en ovanlig start i livet. Men det är mycket annat som också skiljer Victoria I från alla hennes företrädare.

Hon är den första i en svensk kungafamilj som fötts på ett sjukhus och inte i något av de kungliga slotten, som hennes egen far och hennes syskon. Att hon föddes på Karolinska sjukhuset i Solna berodde på att hon var drottning Silvias första barn. Drottningen var 33 år gammal och kände sig säkrare att föda på ett sjukhus i stället för i ett ordninggjort rum på slottet. Barnmorskan på Karolinska hette Maj-Lis Westling, så av en ödets tillfällighet var det en Westling som var den första som såg och tog emot den nyfödda flickan.

Victoria är den första prinsessan på 411 år som har en kung som far och en kvinna av folket som mor. Det har inte hänt sedan 1566 då Karin Månsdotter födde sin och Erik XIV:s dotter Sigrid. Därmed är Victoria också en av ytterst få kungliga personer som fötts i ett kärleksäktenskap.

Victoria var det första barnet som föddes av ett regerande kungapar sedan 1807, då Gustav IV Adolfs drottning Fredrika nedkom med prinsessan Cecilia.

Victoria är också den första prinsessan i Sverige som har utomeuropeiska anfäder – hennes mormor Alice Soares de Toledo var från Brasilien, född på kaffeplantagen Cafezal väster om Sao Paolo i en syskonskara på tolv.

Victoria är den första prinsessan som fått ett ”eget” hertigdöme, Västergötland. Ingen prinsessa före henne fick bli hertiginna om de inte var gifta med en hertig. Madeleine fick två hertigdömen, Hälsingland och Gästrikland.

Och nu den 19 juni blir Victoria den första svenska kronprinsessan som gifter sig, och hon gör det med en man av folket. Ulrika Eleonora den yngre var redan gift med blivande Fredrik I då hon blev drottning 1719. Drottning Christina gifte sig aldrig och unionsdrottningen Margareta I var änka då hon blev drottning 1389. Hon var bara tio år då hon giftes bort med den tjugo år gamle Håkan Magnusson, kung av Sverige och Norge.

Den 19 juni blir Daniel Westling prins Daniel, hertig av Västergötland. Han får titeln prins men blir inte kunglig höghet. Det kan man bara bli genom födseln.

Daniel är den förste vanlige, icke adlige, svenske mannen i historien som blir prins och hertig.

Då Victoria och Daniel i framtiden är rikets första par blir det första gången sedan Gustav Vasas söners dagar som båda parter i ett regentpar har svenska som modersmål. Det har alltid brutits på andra språk i det svenska hovet, oftast på tyska och danska.

Följ ämnen i artikeln