Därför uteblir Xi Jinping från G-20:s toppmöte
Att Xi Jinping avstår G-20:s toppmöte i Indien kan tolkas på flera sätt.
Han känner sig alltmer pressad på hemmaplan av den vikande kinesiska ekonomin.
Han känner pressen från en omvärld som är alltmer missnöjd med Kinas stöd till Rysslands krig i Ukraina och aggressiva hållning mot sina grannar.
Xi vill inte bli syndabock.
Efter covidpandemin har Xi Jinping rest flitigt utomlands och deltagit på nästan alla stora toppmöten. Han har aldrig tidigare missat ett G-20 möte.
Därför höjs ett och annat ögonbryn när han nu meddelat han stannar hemma när världens rikaste 20 länder träffas i New Delhi.
Frågan är om Xi Jinping vill straffa Indien, slippa bli utsatt för andra länders kritik på mötet eller helt enkelt är på väg att tappa greppet.
Xi Jinping har varit van vid att mycket har gått hans väg sedan han blev Kinas president 2013. Ekonomin har blomstrat. Kina har fått en allt större roll i världspolitiken. Kina såg till och med ut att kunna rida ut pandemin hyfsat bra trots många både långa och brutala nedstängningar.
Xi blev historisk genom att få sitta kvar för en tredje period och han har sett till att det inte längre finns någon bortre gräns för hur länge han kan förbli president.
Men på sistone har orosmolnen börjat hopa sig.
Kommunistpartiets starka grepp över Kina bygger i grunden på en outtalad pakt med det kinesiska folket. Xi Jinping ordnar fortsatt välstånd mot att folket låter honom skruva åt tumskruvarna när det gäller frihet.
Men Kinas ekonomi hackar rejält efter en tillfälligt snabb återhämtning efter pandemin. Tillväxten spås bli under fem procent. Extremt lågt med kinesiska mått mätt. Den för Kina så viktiga fastighetssektorn håller på att haverera. Alldeles för många bostäder har byggts som ingen köper. Nu hotas jättelika fastighetsbolag som Evergrande av konkurs.
Mörkar siffror
Låg tillväxt betyder färre jobb. I Kina har många unga investerat i långa utbildningar. Nu kommer de ut rustade till tänderna med kunskaper som ingen längre efterfrågar. Ungdomsarbetslösheten var i juni över 20 procent. Så hög att kommunistpartiet bestämt sig för att sluta publicera siffror.
Om missnöjet börjar pyra i den unga generationen är det på lång sikt ett hot mot kommunistpartiets makt och därmed också mot Xi Jinpings ställning.
Men Xi verkar tycka det är viktigare att driva sitt nationalistiska projekt om ett större och mäktigare Kina än att hålla igång den ekonomiska tillväxten eller så har han inte längre verktygen.
Xi Jinping har bundit sig tämligen hårt vid Rysslands Vladimir Putin och dennes krig i Ukraina. Med tanke på hur illa kriget går för Ryssland kan det visa sig ha varit ett misstag. Inte minst som fler och fler länder ventilerar sitt missnöje med Kinas stöd till Rysslands folkrättsliga övergrepp på Ukraina.
En kritik som Xi Jinping hade fått slängd i ansiktet i New Delhi.
Strax före toppmötet publicerade Kina en ny standardkarta över sitt territorium där man gör anspråk på ännu mer av Sydkinesiska havet än tidigare och en omstridd bit av Indien. Kartan har mötts av hård kritik från Indien och inte minst på Taiwan där majoriteten absolut inte vill tillhöra Kina. Även den ilskan hade Xi Jinping fått ta itu med på G-20 mötet. Samtidigt är det inte många som tror att tajmingen av publiceringen av kartan var en slump.
Inget möte med Biden
Planen var också att Xi skulle haft ett personligt möte med USA:s president Joe Biden i New Delhi. Mötet sågs som en chans att åtminstone i någon mån tina upp de nedfrusna relationerna mellan de två stormakterna. Under de senaste månaderna har ett antal amerikanska ministrar besökt Kina för att försöka bereda vägen för någon form av uppgörelse mellan USA och Kina. Kanske anser Xi Jinping att tiden för det ännu inte är mogen och väljer därför att stanna hemma. Nästa chans för de två att träffas blir på APEC-mötet i Kalifornien i november.
Västvärlden, framförallt EU, hade tidigare en mer välvillig syn på Kina. Man såg den kinesiska ekonomin som en motor som kunde hålla igång världsekonomin och Kina som en jättemarknad man helt enkelt inte kunde klara sig utan. Det har svängt nästan 180 grader.
I dag ser många utländska företag det som en stor risk att investera i ett alltmer totalitärt Kina. Exemplet Ryssland visar hur fort det kan gå. Om Kina gör allvar av sitt hot att invadera Taiwan kommer många utländska företag att behöva avveckla sin verksamhet i Kina.
Möjligheten finns att Xi Jinping i ljuset av de allt hårdare tongångarna från västvärlden helt enkelt väljer att isolera sig från väst och söka stöd på annat håll.
Det är numera uppenbart att Vladimir Putin inte vågar resa någonstans utanför Ryssland eller ett fåtal forna Sovjetrepubliker på grund av åtalet om krigsförbrytelser i Ukraina. Han stannar också hemma från New Delhi.
Därmed kommer ledarna för de två stormakter som idag utmanar den liberala världsordningen att saknas på mötet.