Här står striden om mediernas framtid

Aftonbladets chefredaktör Lena K Samuelsson på redaktionen.

Det här är egentligen en krönika om siffror.

Men låt oss börja med bokstäverna, journalistiken.

För hur mycket jag än vill skryta om läsarengagemang och mobiltrafik så är det journalistiken som är drivkraften, hjärtat.

“I Sverige, att prata om fattigdom, pengar... Det ska inte vara nån skam att berätta om hur man har det”.

Carina Nilsson, ensamstående flerbarnsmamma i Filipstad, tittar rakt in i kameran. I hemkommunen lever mer än var femte barn i fattigdom. I artikelserien “När Sverige sviker” reser Aftonbladets reportageteam landet runt för att skildra ett Sverige i omvandling, ett Sverige som blir allt mer delat mellan de som har och de som inte har. Artikelserien har lästs och setts av miljoner. Det är engagemang.

När sportlegendaren Kobe Bryant, hans 13-åriga dotter Gianna och ytterligare sju personer dödskraschade med sin helikopter i en bergvägg i Los Angeles spreds nyheten med blixtens hastighet. På Sportbladet var läsarintresset enormt och gång på gång lästes nya artiklar av över en halv miljon människor. Sammanlagt var engagemanget oöverträffat.

“...three, two, one – We’re out!” Ett delat Storbritannien lämnade EU och den rufsige premiärministern Boris Johnson kunde deklarera att detta var “Not the end, but the beginning”. Stora, omvälvande världsnyheter engagerar svenska folket. Antingen det handlar om vårt eget Europa eller det USA som under Trump ständigt levererar nya oförutsägbara nyhetsvinklar.

Bland det som engagerat mest sista veckorna är naturligtvis coronaviruset och dess framfart över världen. Ska man vara rädd, hur ser risken ut, överdriver media faran, är vi beredda, hur smittar det egentligen? Frågorna är fler än svaren och intresset för att förstå är stort, vi ser det på läsningen och vi ser det på det väldiga trycket när vi har chattar med experter eller när våra mest engagerade läsare ställer frågor direkt till redaktionen i tjänsten Supernytt. Har du ännu inte upptäckt vår nya nyhetstjänst så hittar du den i appen på egen knapp eller i flödet på webben här.

I helgen drog årets Melloresa igång, The Mamas och Robin Bengtsson gick segrande ur första tävlingen och är redo för final. Thorsten Flinck snubblade innan han ens fått tävla. På Aftonbladet är Mellon en klassiker, vår nöjesredaktion är navet i rapporteringen och våra läsare kan inte få nog, varken av artisterna, kläderna eller Markus Larsson. Ja, och så låtarna då, Varje år engagerar vår journalistik kring Mellon hela svenska folket.

Allt det här är journalistik som driver engagemang. “Aftonbladet”, är för de flesta svaret på frågan om vart man går för att få veta vad som hänt. Det syns på den grundmurade starka position Aftonbladet har som svenska folkets nyhetsdestination. I den senaste Ungdomsbarometern befästs detta, 27 procent av de tillfrågade anger Aftonbladet som sitt förstaval för nyheter. 19 procent uppger SVT eller DN. SR ligger på åtta procent medan fem procent av de tillfrågade anger Expressen som sitt nyhetsval.

Människor vaknar, lever och somnar med Aftonbladet.

Positionen – och engagemanget för journalistiken – kan också mätas i antal dagliga unika besökare. Varje dag besöker upp mot 3,7 miljoner svenskar Aftonbladet. Lägger man till läsarna av papperstidningen närmar sig siffran svindlande 3,9 miljoner. De allra flesta läser oss i mobilen, i höstas (november) nådde vi rekordet 2,9 miljoner personer som väljer den kanalen, det är ett stort skifte i beteende på bara ett par år. Och ni läser mycket, varje dag genererar ni över 30 miljoner sidvisningar och ser mängder med video, som en naturlig del av nyhetskonsumtionen.

Människor vaknar, lever och somnar med Aftonbladet. Det är ett enormt ansvar och ett uppdrag vi tar på största allvar. Slaget om läsarnas engagemang står varje dag och redaktionen gör allt för att leverera den nyhetstjänst ni vill ha, journalistik med skärpa och värme. Därför har vi också senaste året breddat vårt innehåll och kan i dag stolt visa upp ett Aftonbladet med nyheter, sport och nöje – men också spännande och intressant innehåll på våra undersajter Mat & Dryck, Family, Resor, Härligt Hemma och nylanserade Min Ekonomi. Aftonbladet behöver ha en mix som svarar mot mer än bara “vad har hänt?”. Vår Breaking News-redaktion är bland de bästa i världen men vi har också en stor redaktion som jobbar med allt annat som hör livet och journalistiken till. Och dessutom en nyhetsredaktion som tar händelserna vidare, fördjupar, förklarar och granskar. Att vara Sveriges ledande nyhetsdestination ställer stora krav på oss som jobbar på Aftonbladet, därför måste vi också vara rustade för det. I dagarna färdigställs vår nya livestudio och en ny videodesk står redo att ta nästa steg i rörligt berättande. Vår produkt- och teknikorganisation lyfter just nu över Aftonbladet på en ny plattform som ska göra oss snabbare och möjliggöra en mer personlig upplevelse av sajten. Vi har skapat en ny engagemangsdesk som ska optimera vårt arbete på vår egen och andra plattformar, vi rustar vår data- och analysavdelning för en digital affärsverksamhet. Vi utvecklar vårt språk, skrivandet och redaktörskapet i nyetablerade Hierta Akademien.

Striden stod förr om vem som var störst, den kampen är inte längre den som avgör framtiden. Svenska medier tar allt större plats online, allt fler bygger upp sin digitala närvaro och varenda ledningsgrupp i branschen söker de digitala affärsmodeller som ska bära framåt. Det är nödvändigt, medier måste gå dit läsarna är. Sedan lång tid är Aftonbladet och Expressen lika stora om man mäter per månad. Det beror på att till slut har alla som överhuvudtaget kan tänka sig att läsa en nyhet hos kvällstidningarna varit inom någon av sajterna. Samma mönster syns på vecka, i takt med att svenskarnas mediekonsumtion blir allt mer digital och mobil gör allt fler åtminstone ett besök under en vecka hos Aftonbladet eller Expressen. Det är bra. Sverige behöver starka nationella nyhetstjänster. Aftonbladet mäter sedan flera år i första hand det dagliga engagemanget – hur många har besökt oss i dag? Precis som vi en gång i tiden mätte hur många tidningar vi sålde varje dag.

Problemet är att svenska medier slåss mot några av världens största och starkaste digitala bolag, Facebook, Google, Apple, Netflix och många andra. De sitter på data om oss alla och vårt dagliga beteende. Sekundsnabbt anpassas erbjudandet efter dina rörelser i sociala medier eller betaltjänster. Dessa bolag tar 90 procent av tillväxten i den digitala annonsmarknaden.

I en digital värld, där data genereras varje sekund, där konsumentens självklara förväntan är att allt ska kunna hittas, anpassas och köpas omedelbart, där snabbhet är ett minst lika avgörande kvalitetsmått som djup och analys är det egentligen trist att det verktyg som svenska medier låter sig mätas av bara berättar om historiska siffror. Mätinstitutet Orvestos siffror som blir offentliga i dag berättar inget om journalistiken ovan och dess genomslag under årets första månad. De anger i stället hur det gick under december 2019 och hur engagemanget såg ut då.

I digitalt mogna verksamheter lägger man mycket lite kraft på att analysera historiska siffror. I stället skapar datan helt nya möjligheter, engagemang kan avläsas varje sekund, dygnet runt. Genom att bättre samla och förstå data kan bolag som Aftonbladet i stället ägna sig åt förutseende, “predictive”, analys. Hur kommer sannolikt det här innehållet att läsas, hur kommer en artikel att dra besökare eller prenumeranter beroende på var den placeras på sajten, vad kan den här läsaren mer vara intresserad av, vilka kommersiella budskap är relevanta för den här besökaren, vilka trender kan förutspås… Data är det som får en digital verksamhet att växa och utvecklas. Därför är det dags att den svenska mediebranschen slutar lägga energi på historiska slag och i stället samlar kraft i den verkliga utmaningen – att hitta nya hållbara datadrivna affärsmodeller som kan försörja journalistiken.