Integrationen av SD är ett mogenhetstest

Jubel på Sverigedemokraternas valvaka i september.

Alla inser förstås att den här idén att sätta Sverige­demokraterna i karantän kommer att spricka. Den byggde på att det en dag skulle säga ”puff!” och så fanns det inga sverigedemokrater mer. Som när Ny Demokrati försvann.

Det verkar inte riktigt bli så, va?

Det blir ett fasligt liv när karantänen spricker, men i sak behöver det inte vara så besvärligt. ­Invandrings- och flykting­politiken måste ses över med de prognoser som finns, det är väl egentligen något annat som alla inser. Men varför skulle det innebära att Sverigedemokraterna dikterar innehållet?

Även om partiet skulle växa till 25 procent i nästa val, skulle 75 procent av riksdagen ha andra idéer i just de ­frågorna. Det blir ­säkert rävspel och dolkstötar, utpressning och bytes­handel, men till slut är 75 procent ändå mer än 25 procent. Och svenskarna blir allt mindre främlingsfientliga. Det finns ingen anledning till hysteri.

Det verkligt intressanta är ­snarare hur de andra partierna tänker sig att Sverige­demokraternas väljare, inte ­partiets riksdagsmän, ska lyftas ur karantänen. Hur ska man ­normalisera relationen till den dryga tiondel av de röstande, som gjort sig officiellt orörbara?

Såvitt jag kan se finns det, ­precis som med invandrare och flyktingar, två strategier. Antingen kräver man att Sverige­demokraternas väljare ska assimileras i majoritets­sverige, eller så vill man att de ska integreras.

Det här, tycker jag, är lite av en mogenhetstest. Assimilering, har vi fått lära oss, betyder ensidig anpassning. Därför har assimilering ratats av alla, utom just ­Sverigedemokraterna, som ­modell för att införliva ny­inflyttade i Sverige. Integration betyder däremot ömsesidig ­anpassning. Det, har vi har också fått lära oss, är det rätta valet om man är tolerant, ödmjuk och inte rädd för det okända.

Så, vad tror ni? Kommer ­samma resonemang att gälla ­Sverige­demokraternas ­väljare, när karantänen spricker?

Enligt en färsk undersökning av Demoskop rör det sig trots allt inte om ­inavlade monster med brinnande kors på gräsmattan. Kanske är det dags att inte ­betrakta dem som något slags kryptodanskar, som ­infiltrerat folkhemmet?

Kanske acceptera att de är en ­legitim del av Sverige?

Kan man tänka sig en integrations­process, där utgångpunkten är att de som lagt sin röst på Sverigedemokraterna, trots allt kan ha något att bidra med?

Även om de ­aldrig kommer på fråga som kultur­redaktörer.

Vi får väl se.

Dagens byggnad

Trädgården på 1700-talet. Träsnitt av konstnären Perelle.

Den makalösa grottan i Tuileri­trädgården i Paris konstruerades på 1560-talet av ­keramikern ­Bernard Palissy på uppdrag av den franska drottningen Katarina av Medici. Grottan var dekorerad med ­glaserade bilder av djur och låg på en ö som kunde nås via ­stora, emaljerade broar. Grottan ­förstördes redan i början av 1600-talet och i dag finns inga spår kvar.

Dagens fakta

Broccoli åts redan för 2000 år sedan av greker och ­romare, men blev inte vanlig i resten av väst­världen förrän under mitten av 1900-talet. Då på omvägar från USA.

Följ ämnen i artikeln