Den som vinner sociala medier sätter agendan

Facebook domineras av högerpopulistiska sidor nära Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige.

På söndag är det val och på söndag kväll börjar eftervalsanalyserna.

Här kommer ett bidrag.

Låt oss börja med den rapport från Försvarets forskningsinstitut, FOI, som kom förra veckan. Den visade att antalet så kallade ”automatiserade konton”, eller bottar, på Twitter har fördubblats mellan juli och augusti. Antalet har inte ökat slumpmässigt, utan med en tydlig politisk slagsida.

– Där har vi sett att automatiserade konton i högre grad ger stöd för Sverigedemokraterna, sa FOI-forskaren Johan Fernquist till SVT.

I helgen presenterade Dagens Nyheter en genomgång av hur valrörelsen ser ut på Facebook. Det visar sig att plattformen domineras av högerpopulistiska sidor nära Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige.

Det går inte att överskatta vikten av detta. Twitter är den svenska offentlighetens eget ”spin room”, där finns journalister, politiker och opinionsbildare. Den som får övertaget där, påverkar agendan hos dem som bestämmer vinklar och ämnen både i politiken och traditionella medier.

Facebook är ännu viktigare i kraft av volym. Den som lyckas organisera sina sympatisörer effektivt, alternativt köper följare och genomslag, påverkar nyhetsflödena hos en stor del av svenskarna. De högerpopulistiska budskapen som dominerat på plattformen handlar genomgående om ett Sverige som en slags krigszon, där våldtäkter, mord och otrygghet breder ut sig. Det är en ofta osann och alltid hårt vinklad beskrivning av verkligheten som får stora effekter.

Dessa mönster är inte unika för Sverige. Den som följt valrörelser i USA och Europa de senaste åren vet att det ser likadant ut på många ställen: sociala medier har blivit plattformar där hat, vrede och rasistiska budskap allt mer tagit över. Och sociala medier är i sin tur en allt viktigare del av vår offentlighet.

När man funderar över orsakerna är det viktigt att förstå att flera saker kan vara sanna samtidigt.

  1. Sverigedemokraterna och högerextrema partier är duktiga på sociala medier. Det handlar både om organisation, mobilisering och att de har haft medvind för sina frågor (invandring, gärna kopplat till brott och straff) eftersom de andra partierna lyft upp de ämnena. I veckan kom dessutom en undersökning som visar att SD får mycket pengar i partistöd från sympatisörer. Det är pengar som omvandlats till politiskt inflytande på sociala medier.
  2. Sverigedemokraternas politiska motståndare, framför allt antirasister och feminister, har haft svårt att få genomslag de senaste åren. Det handlar både om organisering, om brist på pengar och att den politiska agendan inte i lika stor utsträckning har handlat om deras frågor. På sociala medier spelar engagemang stor roll. Efter flyktingkrisen gick luften ur den generation som bar antirasismen i valrörelsen 2014.
  3. Förutom ovanstående är det ett faktum att sociala medier gynnar material med starkt känsloinnehåll: sådant som gör människor arga, ledsna eller upprörda. Det går tillbaka till uppmärksamhetsekonomins själva affärsmodell: för att tjäna pengar gäller det att få människor att engagera sig så mycket som möjligt. Algoritmerna styr mot vad som gör människor förbannade, och en sak är säker: propaganda från Kreml och högerextrema rörelser fungerar bättre på Facebook än folkpartism.

Sociala medier finns inte i ett vakuum, men de är inte heller neutrala plattformar. Det är inte så enkelt att högerextrema partier är bättre på sociala medier. En bättre beskrivning är att sociala medier är bra på högerextremism. Och dåliga, vad det verkar, på demokrati.

Teknik, politikens innehåll, pengar, organisering, hur plattformarna fungerar. Alla dessa saker samvarierar och konstruerar vår offentlighet. Den som vill bjuda motstånd mot fascism och högerpopulism måste förstå hur.

Se där, något att fundera på under de kommande fyra åren.